SOMMARSERIE. För de läsare som följt Opulens under en längre tid torde författaren och konstnären Melker Garay vara ett välbekant namn. Nu har vi nöjet att presentera Garays senaste roman ”Refuserat” som sommarföljetong i 25 delar. Här följer del 11.
Tidigare avsnitt hittas här.
11
Oorganiserad tankedynga
Låt mig vara extra tydlig. Vi har här att göra med ett textmaterial som är fullkomligt avskilt från allt mänskligt tänkande. Ett mischmasch utan dess like. En osinnlig skrift. En icke-text. Död på alla sätt. Befriad från alla förtjänster. Fullständigt oanvändbar i alla tänkbara avseenden. En text som enkom härbärgerar en total olycka. Kort sagt, en litterär ond dröm.
För mig måste en text bäras av en idé. I mitt manus finns inte en tillstymmelse till idé. Bara en vilt oorganiserad tankedynga som tycks rinna ut i ett fasansfullt ingenting. Därav textens intetsägande innehåll. Den enda upplevelse man kan få ut av den är ett svårt och långvarigt illamående. Vi talar om ett skamlöst dödfött textprojekt som ingen människa bör utsättas för. Ett textprojekt som är den yttersta orsaken till att jag nu befinner mig i en livskris. För en kris är det, en existentiell kris som hotar att undergräva den grund på vilken jag står, det vill säga en förestående mental kollaps. Stor risk föreligger att jag kommer att uppgå i intet.
Begriper ni ens vad jag talar om? Allt har förändrats. Förr var jag någon, vilket jag tidigare har påtalat, men minnet från den tiden är så plågsamt starkt att jag inte kan låta bli att nämna det igen. Å så tragiskt! Jag är full av odräglig självömkan. Likväl var jag den som kunde vältra sig i språklig snillrikhet, hänge sig åt ordens takt och rytm och därjämte växla mellan vardagliga och sublimt intensiva replikskiften. Jag ägde språket, eller rättare sagt, språket ägde mig och jag var dess privilegierade och omtyckte träl. Inga stilnivåer var mig främmande och vid vissa extatiska ögonblick kunde jag rent av öppna för nya okända nivåer som vidgade språkets möjligheter. Jag var den som kunde anföra och dra med läsaren i textens väldoftande musikalitet.
Idag är jag ingen. På sin höjd en idiot.
melker.garay@opulens.se
