Lyrik: Poet från Bangladesh i svensk tolkning

Prosa & poesi
Tareq Samin.

INTRODUKTION. Med fyra dikter introducerar vi idag Tareq Samin, från Bangladesh, på svenska. Freke Räihä har översatt och skrivit en kort presentation av poeten.

 

Tareq Samin är en författare, poet och tidningsman från Bangladesh som är redaktör för den tvåspråkiga litteraturtidningen Sahitto. Litteraturen har en stark ställning i Bangladesh trots att bara runt 60 procent av befolkningen är läskunnig och engelskan fungerar liksom i närliggande Indien som ett andraspråk för de högre samhällsklasserna. Samin har skrivit en roman, två diktsamlingar och tre novellsamlingar. Hans dikter har översatts till engelska, spanska, tyska, franska, italienska, ryska, turkiska, portugisiska, slovakiska, estniska och ungerska.

Hans hemland Bangladesh är ett ungt land, självständigheten erkändes 1971, och präglas delvis av slitningar mellan folkgrupper samtidigt som arvet från det storbrittiska och det pakistanska fortfarande är starkt. Men Bangladesh har också en ökande tillväxt och en rik kulturell och ekonomisk historia.

I Tareq Samins raka och ärliga diktning återkommer främst de klassiska humanistiska värdena, kärlekens storhet och naturen.

 

Freke Räihä är svensk poet, kritiker och översättare. Han är bland annat publicerad i Horisont, Ord & Bild, Lyrikvännen och här i Opulens. Var en tid redaktör för tidskriften Kulturen och arbetar sedan 2018 som skrivpedagog vid Österlens folkhögskolas skrivarkurs. I vår är han aktuell med diktboken Skisser ur det finska, det ödsliga skånska, ja från Västerbotten, utgiven på Smockadoll förlag.

 

Fyra poem 

 

Om du ropar efter mig

 

Att det är långt förgår närheten och

tiden avlivar minnen.

Världen bara en liten by

men vi från två platser,

två raser, religioner,

etniciteter.

 

Om du ropar efter mig,

kommer jag som en örn

om du ropar efter mig

kämpar jag som en myra.

Om du ropar efter mig

älskar jag dig som en människa

som ger upp all annan besatthet.

Om du ropar efter mig

bygger jag ett hem;

våra två kroppar

blir till en enda

genom närhetens underverk.

 

Så snälla höj din röst

ropa efter mig

vi kan säga du är min

jag är din

vi kan fullborda detta mänskliga liv.

 

 

 

Ett försök till

 

Ibland,

räds jag inte livet

inte heller döden.

Men jag funderar på

vad som kommer att hända oss

efter döden.

Kommer någon att vänta på dig

någon annan på mig

eller väntar oss att bli damm

eller en oändlig partikel.

Hur långt reser vi

genom hur många galaxer

hur många stjärnor,

läser du mina dikter

när jag är i alla resor i universum.

Kommer jag att känna denna ensamhet

resande mellan stjärnorna.

Jag vill leva ett mänskligt liv igen,

jag vill ha ett försök till.

Du skulle sitta med mig

jag skulle sitta bredvid.

Och vi skulle ha tid för vår kärleks underverk

utan en evighet av gråtande.

 

 

Varför jag skriver

 

När människor förälskar sig

i något världsligt ting

lever de med den bördan,

de dör med den.

Idag ska jag avslöja mina djupaste tankar,

dräp mig; vad bryr jag mig!

Döden bör mötas med mod.

Varför leva ett liv i rädsla

när du är utvald att göra

detta.

Frukta inget, se det

som en underbar gåva.

När du bär en passion

bär inte också ängslan i din själ.

Lev för det

eller dö med det.

Vad skulle du annars vara

utan det?

 

 

En dag drömmer jag

 

En dag drömmer jag om att

folk ska bygga

en värld utan hat.

Muslimerna skulle omfamna ateisterna

de kristna skulle omfamna judarna

hinduerna skulle omfamna sikherna

kommunisterna skulle omfamna buddisterna.

Alla skulle verkligen älska varandra,

vår värld skulle vara förlöst från hat.

En dag drömmer jag om att

svarta, att vita, asiater, latinos alla

människor skulle kunna vara människor

utan att behöva bära ras.

En dag drömmer jag om att

hetero-folket skulle respektera lbtq-folket

att lbtq-folket skulle respektera heterosarna.

Att folk skulle förstå varandras känslor

och det behov av kärlek

de förtjänar.

En dag drömmer jag om att

inga kvinnor ska behöva gråta;

våld i hemmet, sexuella övergrepp och våldtäkter skulle vara borta.

En dag drömmer jag om att

de politiska ledarna skulle förhandla om fred

istället för krig.

Istället för kärnvapen –

kolonialismens slut,

girighetens.

En dag drömmer jag om att

religioner inte bara skulle sprida hat

i Guds namn.

Att religionerna skulle vara fria från våld och trångsynthet.

Att människor giriga över ett osett paradis

inte förvandlar denna värld till

det förlorade paradiset.

En dag drömmer jag om att

människor ska respektera trädens rättigheter

och djurens,

att de skulle ta hand om moder natur

på samma sätt som de tar hand om sina familjer.

En dag drömmer jag om att

de rika skulle bry sig om de fattiga.

Att människor inte längre skulle profitera

från de förtrycktas lidande.

En dag drömmer jag om att

människor skulle älska och respektera varandra,

att vår värld skulle vara förlöst från hat.

 

FREKE RÄIHÄ

Opulens är ett dagligt nätmagasin som vill stärka kulturjournalistikens opinionsbildande roll. Kulturartiklar samsas därför med opinionsmaterial – allt med en samhällsmedveten blick där så väl klimatförändringarna och hoten mot yttrandefriheten som de sociala orättvisorna betraktas som självklara utgångspunkter.

Det senaste från Prosa & poesi

Lyrik: Andetag

DIKTER. Idag presenterar vi Malin Inger som medverkar i Prosa & Poesi