DIKTSAMLING. Varje fredag i sex veckor kommer Susann Wilhemssons dikter att publiceras som en sommarföljetong.
Svälten ur sjöhavens munnar. Förpuppade lik under gummibåtar. Som sovande vampyrer. Vilken sältas sträva härstammar dessa från. Går det att förklara. Som blått. Som svalka. Som hettan som plötsligt tränger fram ur ditt pannbens bleka svett. Som sommarminnet av vita gäss. Guppande i motsatt riktning. Smittohärdar ur skeppsvrak. Svulster som äter människokött. Slakt som slukar. Det endogena lidandet. Landssorgen. Det globala i rörelsescheman. Hur allting samverkar. Hur minnet av krasande solvarm ljung sjunker ner till havsbotten och förmultnar. Eller hur buxbomens blad lossar ur sina fästen och försvinner. N e r. Hur allting ges upp i samma stund du stiger i båten. Vi befinner oss i samma båt.
*
Videungen och hur den skruvar på sig. Genomskinligt vita frökapslar på ängen i soft puderrosa motljus. Vibrerar finkalibrerat. Himlen på den platsen. Bomullstyg och barfotadans. Älvor i artificiellt ljus. Inte guldgult som mitt. Det finns inte längre något som kan kallas jagvitt här. Allt är spektrum. Ett myller av motljus och knippe av färger. Kom. Låt oss lägga oss ned just här. Kommer du ihåg platsen för eldsalamandrarnas hemvist bland stensprång och klippor. Det blir som att gå in i ett mörklagt rum med hemligheter. Känn värmen från min hand. Låt oss gå nu. Låt oss gå över vattnet. Gränsla vågor och havsvidunder. Gå nu då. Kom. Gör mig sällskap här på andra sidan sundet. Det brinner i landet.
info@opulens.se
