Sara Meidell släppte det som blev höstens mest omtalade bok. I ”Ut ur min kropp” beskriver hon hur det är att leva med anorexi. Jenny Wickberg fick ett samtal med henne om ätstörningar, om hur farlig en bok egentligen kan vara och om varför debatten kring boken blev så hätsk.
SKIVSLÄPP. Timo Kangas gör en djupdykning bland nya skivsläpp och går igenom allt från en postum platta med Esbjörn Svensson till album med Horace Andy och Momus. En bred exposé där även nyligen bortgångna Opulensmedarbetaren Hanna Chawkis Surreal Lovers uppmärksammas.
BÅDE OCH. Skönhet består i att världen i alla fall nån gång ger oss en flik av det omöjliga att få både och. “Men mamma jag vill ju ha piggelinglass värmd i ugnen”. Sen växer vi upp och inser världens logik och tyngd. Antagligen är det därför den formklippta grönskan är så arketypisk i trädgårdskonsten.
HÖSTEN. Vi har äran att presentera Eva Gafvelin Rambergs reflektioner över hösten i fyra dikter, en för varje månad, september till december.
TOPPLISTOR. Filip Hallbäck resonerar kring vad det är som gör att vissa filmer vinner experternas bifall och därmed kanoniseras genom prestigefyllda tidskrifters topplistor över de bästa filmerna genom tiderna.
DRAMATIKER. Carsten Palmer Schale ger här en introduktion till Anne Charlotte Leffler. En författare och dramatiker som länge var bortglömd, trots att hon var ett av de största namnen på Strindbergs tid, men med tiden har blivit återupptäckt. För närvarande spelas till exempel “Dom enda relevanta” på Strindbergs intima teater.
OFFENTLIGA SAMTALET. “Nästintill tvångsmässigt spyr vi idag ut elakheter mot varandra, särskilt i sociala medier. För mig är det inte nytt. Det gradvisa höjandet av smärttröskeln för vilket beteende som kan anses försvarbart är precis vad som föregick våldsamma krig i forna Jugoslavien”, skriver Haris Agic.
DRAMA. Antoine Fuquas drama om den förrymda slaven Peter är plågsamt brutalt, men i grunden förutsägbart där Will Smith spelar för Oscarsjuryn.
JAZZ. “Hannah Svensson visar på visans innerlighet och hudnärhet,” skriver Bo Bjelvehammar.
