Trump vill inte censurera

Media
Collage: C Altgård / Opulens.

ANSVARSFRÅGAN. Konflikten mellan Donald Trump och Twitter trappades upp idag fredag när en tweet från presidenten blockerades på grund av ”förhärligande av våld”. Många menar nu att Twitter serverat Trump ett effektivt vapen inför kommande presidentkampanj. Att han åter igen kan framställa sig som en underdog i heroisk kamp mot etablissemanget. Men vad är alternativet till att teknikjättarna börjar ta publicistiskt ansvar? undrar Opulens chefredaktör Stefan Bergmark.

 

”Information wants to be free” var en devis som många av oss unga på 90-talet slängde oss med. I början av decenniet var jag aktiv i den nu nedlagda anarkistiska kulturtidskriften Kaos. En dag skickade Flashbacks grundare Jan Axelsson oss ett brev som uttryckte önskan om samarbete. De hade dock redan solkat ned devisen genom tvivelaktiga publiceringar och av att acceptera andras yttrandefrihet följer förstås inget publicistiskt krav att själv erbjuda offentlighet åt vad som helst. Så efter lite funderande tackade vi nej.

Till saken hör att detta var tiden före det stora genombrottet för internet och Flashback var liksom vår publikation en papperstidning. Med tanke på vad Axelssons skapelse skulle bli måste man så här i backspegeln konstatera att vår skepsis mot samarbete var välgrundad.

1994, samma år som Aftonbladet.se, startades den frihetliga nättidningen Yelah som jag sedan skulle engagera mig i. ”Information wants to be free” var alltjämt en fräsig paroll men när både seklet och millenniet var nytt började det globala nätverket för fritt informationsutbyte sakta förvandlas till att bli lika mycket en kommersiell marknadsplats. Att några, enligt ens egna subjektiva uppfattningar förstås, spred skit blev snart inte längre bara ett debattproblem. Den klickvänliga skiten hade blivit ett kapitalistiskt intresse och idag vadar vi i digitala hot, hat och rena lögner.

Twitter har nu försett Trumps inlägg med en varningsmarkör.

Konflikten mellan USA:s president och den sociala medier-plattformen Twitter började med att de senare faktagranskade två inlägg av Trump vilka försågs med korrigeringar. Igår torsdag svarade Trump med en presidentorder om sociala medier som ska göra att de inte längre har något skydd mot rättsliga påföljder.

Konflikten trappas nu alltså upp. När Trump idag kommenterar de pågående protesterna mot polisvåld i Minneapolis så hotar han med att militären kan komma att ingripa. ”Blir det plundring, blir det skott. Tack!”, twittrar presidenten. Twitter har nu försett inlägget med en varningsmarkör som gör att man måste klicka på den för att kunna läsa tweeten. Inlägget kan heller inte gillas eller twittras vidare. Ifall man vill dela det är man tvungen att göra det med en kommentar.

Trump och den amerikanska radikalhögern har teknikjättarna Google, Facebook och Twitter att tacka för sina framgångar senaste åren. Presidentordern med anledning av missnöje med den minsta av dessa aktörer, Twitter, är med stor sannolikhet bara ett skrämselskott. Trump önskar knappast en trängre åsiktskorridor utan tvärtom vill han bibehålla rätten att få hota, hata och framföra lögner. Det vill säga, han månar om den radikala högerns främsta vapen i den politiska kampen. För skulle presidentordern om att göra teknikjättarna ansvariga för användarnas lögner, påhopp, och så vidare, skulle många av hans egna tweets raderas.

Så väl stora ekonomiska och politiska intressen som viktiga frågor för demokratin står på spel. Men det senare är inte lätta frågor. Å ena sidan ”information wants to be free” och å den andra – ska inte de stora teknikjättarna, idag viktigare för informationsspridningen än de traditionella medierna, inte ta något som helst publicistiskt ansvar? Är det rimligt att Facebook översvämmas av felaktig information om coronapandemin? Ska en twittrare kunna hota en annan användare till tystnad? Världens samlade rättsväsende har inte resurser att lagföra alla lögner, konspirationsteorier, hot- och hatbrott. Företeelser som vi för bara några decennier sedan inte utsattes för i de seriösa medierna.

Frågorna som nu blivit tydligare än någonsin kommer vi förmodligen att få brottas med under många år framöver. Vi som fortfarande önskar ett för demokratin konstruktivt samtal kan dock redan idag försöka skapa andra vägar ”bort från trumpismen och trollen”, som det hette i Opulens första pressmeddelande när vi startade för tre år sedan.

STEFAN BERGMARK

Stefan Bergmark är chefredaktör för Opulens. Norrlänning men sedan sekelskiftet bosatt i Malmö. Stefans yrkesmässiga bakgrund är från olika fanzines, tidskrifter samt oberoende medier och som frilansjournalist har han främst skrivit åt dagstidningarnas kultursidor. Stefan har också varit redaktör för ett par böcker samt fått tre antologier med krönikor utgivna. Mer om och av Stefan Bergmark: www.stefanbergmark.se

Det senaste från Media