MEDIAPOLITIK. “På samma sätt som du idag kan posta något på Instagram och omedelbart dela det även med Facebook, borde du på ett smidigt sätt kunna kombinera eller separera även plattformar som inte ägs av samma bolag.” Ett av Myra Åhbeck Öhrmans förslag om hur vi kan motverka sociala medier-monopolen.
Om jag behöver läsa en till onyanserad text som högljutt beklagar sig över att vissa utestängs från sociala medier eller snusförnuftigt påminner om att monopol är dåliga kommer jag att skrika. Jag kommer också att skrika, men inte lika högt, om jag behöver se ännu fler okritiskt försvara sociala medier-jättarnas rätt att moderera innehåll och användare som de vill.
Det sistnämnda representerar en total kapitulation till storbolagens godtycke. Att lägga sig platt för företag som i sin oändliga godhet låter dig fylla deras tomma plattformar med det innehåll som kommer att locka fler användare till dem. Användare vars information de kan sälja vidare så att andra företag kan få dem att köpa fler prylar. För en vänsterperson är det rätt triggande, som ni säkert förstår.
Trots det är det faktiskt värre när de som vanligtvis hyllar den fria marknaden och entreprenörskap uppvisar en så total brist på förståelse för hur marknaden för sociala medier ser ut och fungerar. Att vagt gestikulera mot att “sociala medier-monopol är DÅLIGA” och “yttrandefrihet är BRA” kanske signalerar rätt saker till dina läsare, men det betyder egentligen ingenting. Vad vi borde prata om är sätt på vilka vi realistiskt kan motverka de negativa effekterna nätjättarna har på vår vardag.
Låt oss till att börja med gå igenom några av de sätt på vilka man normalt stoppar ett monopol. Ett företag som tar upp för stor del av marknaden kan till exempel bromsas genom att uppköp av konkurrenter stoppas och priserna regleras, eller genom att handgripligen splittra bolaget. Som en sista utväg kan staten ta över äganderätten. Jag tänker anta att ingen av oss egentligen vill att staten ska driva våra sociala medier, av en mängd anledningar. Den lösningen går således bort.
Valuta här är antalet aktiva användare, så att det blir billigare att köpa annonser på Lunarstorm än Facebook kommer heller inte att göra det till en särskilt mycket bättre deal för de som faktiskt står för bolagens inkomster. Sociala medier kostar heller inte pengar för användarna att bruka, så alla lösningar kopplade till det är knepiga att applicera. Säljargumentet även för vanliga användare är precis samma för alla plattformarna: Vi vill vara där alla andra är.
Vi, användarna, skapar monopolen eftersom vi vill samla både farmor, kompisar, offentliga personer och arbetskontakter på ett och samma ställe. Helst vill vi också kunna spara våra semesterbilder, läsa nyheter, logga in på webbsidor och skicka pinsamma fyllemess på samma plattform också. Det är därför det stundtals blir så tramsigt att benämna det som ett hot mot yttrandefriheten. Gråt vidare i din gyllene bur, för all del. Dörren står vidöppen.
Med det sagt gör Facebook, Twitter och Google det svårare för oss att välja bort dem på massor av sätt vi faktiskt skulle kunna reglera, bara inte med hjälp av de traditionella metoderna.
Alla bilder, kommentarer, vänner och meddelanden behöver finnas tillgängliga att plocka ner och ladda upp igen.
Ett krav skulle kunna vara att plattformarna behöver vara tvärkompatibla. På samma sätt som du idag kan posta något på Instagram och omedelbart dela det även med Facebook, borde du på ett smidigt sätt kunna kombinera eller separera även plattformar som inte ägs av samma bolag.
Den absolut viktigaste förutsättningen för detta, och vad som borde vara ett grundläggande krav, är att vi måste få äga vår egen information. Även om vi bortser från biten om integritet (som är nog så viktig), har det en direkt effekt på hur monopolen bibehålls.
Det är svårt att flytta bort från en sajt där du arkiverat ett decennium av ditt liv. Alla bilder, kommentarer, vänner och meddelanden behöver finnas tillgängliga att plocka ner och ladda upp igen på ett nytt ställe på samma sätt som du numera kan behålla ditt gamla telefonnummer om du byter operatör.
Båda dessa saker skulle göra det lättare för nya alternativ att konkurrera, och vi skulle slippa vara utlämnade till ett fåtal mångmiljardärers goda vilja. Vilket, ni vet, oftast är en rätt bra grej. Så där i största allmänhet.
myra.ahbeck.ohrman@opulens.se
