DDR. Jesper Nordström skriver om hur DDR lyckades briljera i kanotslalom under OS i München 1972. Ett OS som annars förknippas med terrorism och mord.
Tidigare avsnitt av Veckans DDR hittas här.
OS i München 1972 kommer för alltid att förknippas med terrorism och mord. Men också med östtyska idrottsframgångar.
Det var en orolig tid i Västtyskland. Baader-Meinhof-ligan härjade som mest, och när det verkligen small var maggropskänslan att det var ännu ett dåd till från deras hand. Senare tiders forskning har visat att ligan hade stöd av Stasi och Östtyskland. Inte direkt ekonomiskt, men genom att RAF hade en tillflyktsort i DDR. Ett våldsdåd i väst kunde följas av ett ”nu ligger vi lågt” i någon lägenhet i Dresden.
Men under OS 1972 var det alltså fråga om Svarta september-rörelsens, palestinska terroristers attack mot israeliska idrottsmän. Forskare har efter Berlinmurens fall och öppnandet av arkiven i DDR letat efter men inte kunnat hitta några belägg för att Stasi hade med de palestinska terroristernas illdåd att göra.
Spelen avbröts tillfälligt samma dag som terroristattacken inleddes men fortsatte 24 timmar senare efter en sorgehögtid på Olympiastadion.
Det finns ett mindre spektakulärt faktum som hänger samman med 1972 års OS. Inte våldsamt, men ändå lite creepy, då det visar på hur långsamt nötande, nästan kusligt ”autistiskt tunnelseende” de styrande i DDR kunde vara.
DDR briljerade under OS 1972
Östtyskland hade stora idrottsframgångar och excellerade dessutom i… kanotslalom!
När jag fick reda på att denna sport ens existerade gick tankarna genast till cricket, hästpolo och andra typiska, lite krystade engelska överklassporter.
Det känns inte lika jordnära och robust att paddla kanot i slalom som att hoppa, springa och kasta, som man ju i hög grad kan reducera friidrott till. En sport inte så kopplad till basal överlevnad, kort sagt.
Fast det östra Tyskland har sina kargare bergsregioner, sin mer jordbruksinriktade kultur, så vid närmare eftertanke kanske just kanotslalom ändå har mer med överlevnad än överklassnöjen att göra.
Sporten introducerades i OS-sammanhang just 1972, och det är svårt att inte se det som att DDR, som ständigt revanschsugen underdog, nu fick den där blodsmaken i munnen i form av ett ”vi skall minsann visa dem”.
Och nog gjorde de det. Total utklassning. De tog guld i samtliga tävlingar. Ett Tyskland tyskare än tyskt. Alla våra fördomar om den teutoniska andan i koncentrat. Det ligger något i att mastodontboken om landet heter ”Rote Preussen”. För visst var det så att DDR lånade drag från det gamla preussiska arvet – såsom drill och disciplin samt fokus på ordning i kombination med auktoritär styrning.
Stasi kopierade kanotslalombanan
När det gäller kanotslalom ges det syn för sägen. OS-byn och anläggningarna visade sig ha varit utsatta för omfattande spionage och kartläggning av Stasi, som även rekryterade västtyskar som stödde den socialistiska saken. Kanotslalombanan avritades, uppmättes och fotograferades i smyg. Men det slutar såklart inte där. Efter 1990 avslöjades en anläggning i Zwickau. En exakt kopia av vattenbanan i Augsburg, där just denna gren var förlagd under OS 1972. Här tränade östtyska landslaget närmast dygnet runt i treskift ett år före olympiaden.
DDR tog totalt i München 20 guld-, 23- silver och 23 bronsmedaljer och imponerade därmed på omvärlden. Jag känner en motvillig rysning av fascination. Det är som när jag ser svartvita samurajfilmer av Kurosawa. Ett slags skrämmande disciplin.
Under det följande 1970-talet förbättrades relationerna mellan Öst- och Västtyskland. I slutet av 1972 skrevs och undertecknades ett grundfördrag som gjorde att båda nationerna kunde vara medlemmar av FN. Regler kring gränspassager förenklades och DDR började med sina internationella kultur- och ungdomsevenemang som Världsfestivalen för ungdomar och studenter (Weltfestspiele der Jugend und Studenten). Man sände även frågesport om landet över kortvågen, och du kunde vinna en helt klarerad och byråkratifri bussresa dit. En sådan tipskupong finns för övrigt i mina samlingar.
Det är en annan historia, men samtidigt en del i det större pusslet. 1973 blev alltså Östtyskland medlem i FN. Överlägsna segrar i kanotslalom är kanske i sig mest kuriosa, men visar på att DDR nu började bli en internationell spelare på världsarenan.
Moçambique fick sin självständighet 1975, och i det något tumultartade nolläget, som ju också är en del av det postkoloniala tillståndet, blev Östtyskland en bundsförvant, och en lång tradition som Europas främsta vänland med afrikanska nationer påbörjades.
Den förändrade synen på DDR sammanföll med triumfen i vattenrännan 1972. DDR blev helt enkelt både mer accepterat och lite mer skrämmande på 1970-talet.
jesper.nordstrom@opulens.se
