VISOR. Lottie Jeppsson är skör och hudnära i sina tolkningar, hon har en rik ordpalett, hon målar berörande känslo- och stämningsbilder på ett storartat sätt, skriver Bo Bjelvehammar.
Glasblommor med Lottie Jeppsson
Visor
Egen produktion
När ett iskallt novemberregn drar in till minnets brunnar, då kommer återskapandet av punkter på livets årskarta, vi går längs med stigarna, följer bäcken, upplever på nytt äppelblom och syrener.
Daggen ligger kvar i gräset, det är lättare att andas. Vi låter vargarna löpa och låter det urgröpta minnet blekna.
Och så låter vi sommarens ljus flöda och tränga in i livet, vi delar våra drömmar med andra och vi bejakar kärleken – allt omkring oss och inuti oss känns varmare. Allt, på nytt gör vi samma resa, in i framtiden med den eller dem, som vi älskar och vill dela allt med.
Så känns det att följa med på Lottie Jeppssons resa, vi blir övertygade av vikten att följa med, inte stå kvar på perrongen och vänta. Vi får dela allt dofter, känslor och stämningar, som följer med i en resa som inte går att förutse men som finns där, tillgänglig för alla. Lyssna noga på alla orden, känn hur arrangemangen finns där hela tiden som stöd och förstärkning!
Som livet växlar, så växlar innehållet på de tretton spåren. Det är en variation både vad det gäller innehåll och form, med breda penseldrag lotsar Lottie Jeppsson oss genom livets faser och skeden. Du får inte låta mörkret dölja drömmarna eller stjälpa den goda framtiden, inte heller låta glasblommorna i din trädgård diktera strofer i moll.
På det sista spåret faller det mesta till ro, i stjärnornas och drömmarnas land, på det spåret finns även en härlig musikalisk förstärkning av Petra Kvist på altfiol. Bakom produktion, arrangemang, musik och mycket annat står Jaakko Viitala, med briljans och stor närvaro. Lottie Jeppsson är skör och hudnära i sina tolkningar, hon har en rik ordpalett, hon målar berörande känslo- och stämningsbilder på ett storartat sätt. På ett alldeles eget skånemål.
bo.bjelvehammar@opulens.se
