När den kvävda tystnaden får en röst

Musik

HELANDE MUSIK. När jag släppte min debutskiva för några år sedan hade jag en dröm om att få göra ett antal fängelsespelningar runt om i Sverige. Jag hade tröttnat på att många musikscener fokuserade så mycket på det ekonomiska vinstintresset och mindre på musikens egenvärde. Den första frågan jag ofta fick var ”Hur stor publik kan du dra?”

Jag skrev till Stockholms anstalter om de skulle vara intresserade av att organisera några konserter för de intagna. Jag erbjöd gratis spelningar så länge det var musiken och mötet mellan publiken och artisten som stod i fokus. Av det tjugotalet anstalter jag kontaktade var det bara Österåker som svarade ja och visade intresse.

Det förvånade mig att svensk kriminalvård inte verkar se kulturens möjligheter att fungera både rehabiliterande och terapeutiskt. Forskningen inom detta ämne visar tydligt hur till exempel musikskapande i fängelser utvecklar både sociala, psykologiska och känslomässiga processer.

Den Londonbaserade stiftelsen The Irene Taylor Trust grundades för tjugotvå år sedan till minne av Irene Taylor, hustrun till chefsdomaren Peter Taylor som hade ett intresse för musik och reformer inom fångvården. Deras främsta mål har varit att uppmuntra musik som en form av rehabilitering och utbildningsprocess inom kriminalvården och inom andra områden som lider av bristande social kommunikation.

Sedan starten har de genomfört tvåhundrafemtiosju projekt med totalt tretusen deltagare och gjort över tusen originalinspelningar på femtioen fängelser, inklusive ungdomsanstalter och flyktingmottagningar. Music in prisons är ett av deras största projekt och bygger på en fem dagars intensiv kurs av musikskapande och produktion med ett tiotal intagna som annars inte har någon möjlighet att komma i kontakt med kultur. Under dessa dagar får de chansen att bilda band och skapa musik som spelas in med hjälp av professionella musiker och inspelningsutrustning. CD-skivorna skickas ut till deltagarna och deras familjer vilket skapar en känsla av att ha åstadkommit något bestående.

Det har gjorts flera omfattande studier av stiftelsens arbete, bland annat av kriminologiska institutionen på Cambridge Universitet vilken utvärderade åtta av deras projekt utförda på åtta fängelser. En rapport som bygger på en utvärdering av sjuttioen intagna och sjutton fängelseanställda, inklusive lärare och fängelsechefer, drar följande slutsatser:

Music in prisons spelar en roll i att minska nya brottsdomar hos deltagarna både under projektets gång och efteråt. De hjälper också till att bygga och upprätthålla positiva relationer med familjerna och andra individer både utanför och innanför fängelserna. Projekten har också en positiv inverkan på de intagnas självförtroende och känslor. Majoriteten av deltagarna uttryckte ett större hopp inför framtiden efter projektet. och hela åttioåtta procent kände ett ökat självförtroende till att fortsätta med andra utbildningsprogram. Sextiofyra procent ansåg också att de börjat bete sig annorlunda mot andra.

Jag hoppas verkligen att vi snart kan få se liknande initiativ i fler länder. Det handlar egentligen inte så mycket om vikten av att utföra konstformen utan om något mycket djupare. En chans att få göra sin röst hörd i en miljö som annars genomsyras av kvävd tystnad. Genom musiken kan vi hitta ett gemensamt språk att kommunicera med och bryta både synliga och osynliga barriärer. Den kan ge oss modet att våga förändra våra liv till det bättre. Men kanske framförallt uppfylla oss med ett sammanhang och en känsla av mening.

SARA FORSLUND

Alla artiklar av Sara Forslund

Det senaste från Musik

Gå till Toppen