INDIEPOP. ”Jag är omåttligt förtjust i Miynts sound. Det råder ingen tvekan om att hon har sin hemvist i 70-talets musikaliska landskap.” Det skriver Erik Bovin som lyssnat på nya albumet ”Rain Money Dogs”.
Rain Money Dogs med Miynt
B3SCI Records,
Miynt har rönt stora framgångar på kort tid och är nu framme vid det ”svåra” tredje albumet. En utmaning hon tog sig an förra året genom att isolera sig på en skärgårdsö för att hitta inspiration och fokus. Resultatet ”Rain Money Dogs” är uppenbart präglat av den alienation hon tidigare upplevt.
I en intervju med Kult magasin delade hon med sig av sina tankar kring albumtiteln: ”Det pågick någon slags hundexplosion efter corona och ingen av mina kompisar blev kära längre, världen var bara pengar och regn.”
En retroartist som Miynt behöver dock inte göra sig relevant. Hennes drömska musik går helt klart i eskapismens anda. Det återhållna vemod som präglade förra albumet ”Lonely Beach” (2022) går igen utan att det tynger ned lyssnaren.
Nya alstret är mer sammanhållet och på en gång mindre uppstyrt än föregående album. Hur går det ihop? Musiken spretar inte lika mycket denna gång samtidigt som Miynt, a k a Fredrika Ribbing, vågar ta ut svängarna. Flera låtar bjuder nämligen på instrumentala partier som ger sken av att vara improviserade.
Med små men verkningsfulla medel utmanar hon popmusikens ramar och förväntningar. Det är dock fortfarande psykedelisk indiepop det är frågan om. En inriktning som gett henne en större fanskara utomlands än på hemmaplan. Sedan debuten ”Stay on Your Mind”(2019) har musiken blivit alltmer gitarrbaserad.
Jag är omåttligt förtjust i Miynts sound. Det råder ingen tvekan om att hon har sin hemvist i 70-talets musikaliska landskap.
Pärlor i nivå med ”Lucy in Disguise” eller 2022 års banger ”A bite of papaya” saknas. Själv är jag svag för ”Stranglers” som påminner om The Soundtrack of Our Lives. Albumet får en fin och bitterljuv avslutning med ”Data Life”.
info@opulens.se
