Per Helge levandegör minnena i sin lyrik

LYRIK. ”Just så är det med Per Helge, han ger oss sina berättelser, han gör dem levande på ett enkelt och självklart sätt.” Det skriver Bo Bjelvehammar som läst poetens nya diktsamling.

Per Helge
Och dagen har sin gång
Dikter
Rallarros

Per Helge tillhör våra tongivande poeter efter femtio år av skrivande. Han har ett tjugotal böcker bakom sig – poesi, lyrisk prosa och lokal historia.

Han rör sig med både säkerhet och precision i det glesa landskapet, i landsbygden.

”Farfars vägar går jag sällan, följer

mina egna, med en käpp som

liknar hans.”

Mötet med miljöer, människor och platser gestaltar han på ett hudnära sätt.

Det går lätt att se och föreställa sig alla – både de blåblusklädda, korpförsedda männen som har egna berättelser, när de byter vägräcken. Eller Erik som har ett ansvar för bastusäsongens tider. Han angör dess början, med ett handskrivet anslag.

Även tingen har sina egna berättelser, som den gamla lagårdslyktan eller den gamla ladan i fårriket.

Så går nuet bredvid dået in i framtiden. Eftertankar och reflektioner om det förflutna och det föregående – det är lätt att känna igen Per Helge från hans tidigare diktsamling från 2020, ”Folksånger”.

Nu tillbaka till den nya diktklungan:

”Så många gånger har jag vandrat

över gärdena, och in i skogen bakom

Nu sitter jag i trädgården

Det är med blickens steg jag vandrar”

Jag känner detta själv från min trappsten med en vårfrisk vind, en tvekande marssol, elvakaffe och inbyggda återkomster. Det kan inte bli bättre än så. Det gäller att glädja sig åt det som finns.

Så spricker nuet upp och blottar dåtiden och Per Helge återvänder till det gamla torpet och lyckan, som ligger instängd och inhägnad.

Det finns rester kvar – en hässjelina och två spikar. Och så hörs en linds sång, en sång att bära med sig genom livet – bevara och minnas. Så står plötsligt lupinen bredvid och ängsklockan.

Just så är det med Per Helge, han ger oss sina berättelser, han gör dem levande på ett enkelt och självklart sätt.

Där står pinnstolen i köket, det är bara att slå sig ner och berätta och låta ljuset skära bort en bit av mörkret.

Per Helge fångar sitt credo i en haiku:

”Långa plogfåror

kommer ur sekler

bakom

fortsätter framåt.”