En samlingsplats för brottslingar eller fredlösa, del III

Litteratur

HÄRSKARE. ”Kungamakten är något som George R.R. Martin ser till att problematisera på ett mer moget sätt än tidigare fantasyberättelser. Bara för att du är en skicklig och stark kung som spjutvann tronen, som i Robert Baratheons fall, behöver det inte betyda att du blir en god eller bra kung.” I del 3 av 4 skriver Alexander Sanchez om George R.R. Martins A Game of Thrones (1996).

En annan författare som har gjort mycket för att bryta ner de artificiella gränserna för fantasylitteraturen är George R.R. Martin. Det var i och med A Game of Thrones (1996) som Martin nådde den riktigt stora publiken. Till skillnad från Tolkiens förfeodala Midgård är den en mycket hierarkisk feodal värld där ätter och klaner slåss om makten över Westeros. Varje ätt och släkte beskrivs ingående, likaså deras inneboende allianser och antipatier. Istället för en berättelse där det tydligt står klart vem som är god respektive ond, är världen i Martins böcker både mörkare och mer hårdför i sin mer medeltida beskrivning. Detta innefattar även kvinnornas roll i böckerna.

Det är ingen riktig medeltid som beskrivs men det är en fantasy utan allt för många magiska svärd och mäktiga magiker. Han hämtar mer från Niccolò Machiavelli än sagans medeltid. Konflikterna som utspelas i böckerna har hämtat inspiration från Rosornas krig och andra medeltida konflikter så att en form av realism uppnås. Även hans berättarstil med ett otal avbrott och mer personliga reflektioner av karaktärerna där de själva kommer till tals, skapar en något annan form av berättelse än den linjära.

Martins rika persongalleri, ett stort antal, får alla på olika sätt skildra handlingen i berättelsen. Martin väljer även att ha ett i verklig mening globalt hot, denna gång inte från en mäktig magiker, utan naturen själv. När boken börjar är den långa vintern, som cykliskt återkommer till Westeros, stundande. Vintern kan bestå i flera mansåldrar och kommer att göra livet svårt för majoriteten i de sju kungarikena. Längst uppe i de norra ödemarkerna lever mest skräckvargar, nomader och isjättar sägs det, men även det vandöda folkslag som påstås återuppstå när vintern återkommer.

För att möta detta hot har sedan länge en riddarorder som kallas Nattens väktare bevakat en miltals lång mur som skyddar riket söder om muren. Det som tidigare har varit någonting upphöjt och ärofullt, är numera en samlingsplats för brottslingar eller fredlösa vars sista chans är att sona sitt brott vid muren. Ingen fri man vid sina sinnens fulla bruk skulle välja ett liv i ödemarken.

Kungamakten är något som George R.R. Martin ser till att problematisera på ett mer moget sätt än tidigare fantasyberättelser. Bara för att du är en skicklig och stark kung som spjutvann tronen, som i Robert Baratheons fall, behöver det inte betyda att du blir en god eller bra kung. Hans kungagärning solkas efter att Robert avlat ett antal bastarder, något som hans drottning Cersei Lannister inte uppskattar lika fullt. Cerseis egna incestuösa förhållande med sin egen bror Jaime, kallad kungamördaren, bådar inte gott för framtiden. När Kung Robert senare dör i boken påbörjas en blodig kamp om makten, där flera ätter ser sig som de rättmätiga härskarna över Westeros järntron.

Ytterligare en spelare är den tidigare kungen Aerys Targaryens dotter och arvinge Daenerys som vuxit upp i exil, och ryktena om hennes välmående som så småningom når Westeros framför att hon har en roll att spela i dess framtid. När hon dessutom har kontroll över tre livs levande drakar, drakar som förmodats vara utdöda sedan århundraden, blir hon en maktfaktor att räkna med.

Dessa är endast några av de många berättartrådar som George R.R. Martin har med i sina böcker; vi får se om han även lyckas att hålla intresset vid liv i fortsättningen. Det som först planerades som sju volymer kommer troligen att bli fler. Jag anar en viss risk att som med Robert Jordans hyllande bokserie The Wheel of Time inte heller Martin hinner avsluta serien. Robert Jordan, som även skrivit flera böcker om Conan barbaren, dog oväntat 2007 då bokserien var inne på sin elfte bok.

ALEXANDER SANCHEZ

 

 

 

 

 

 

 

Här kan du läsa del I.
Här kan du läsa del II.

Följ oss eller gilla artikeln:
Prenumerera gratis
Twitter
Instagram
RSS

Opulens är ett dagligt nätmagasin som vill stärka kulturjournalistikens opinionsbildande roll. Kulturartiklar samsas därför med opinionsmaterial – allt med en samhällsmedveten blick där så väl klimatförändringarna och hoten mot yttrandefriheten som de sociala orättvisorna betraktas som självklara utgångspunkter.

Det senaste från Litteratur

Gå till Toppen