Det gemensamma språkets styrka

21 apr 2021
Natalia Ginzburg. (Foto: Giulio Einaudi)

KLASSIKER. En fin självbiografisk klassiker om det gemensamma språkets styrka och sammanhållande kraft, skriver Elisabeth Brännström, som läst Familjelexikon av Natalia Ginzburg.

Familjelexikon av Natalia Ginzburg
Översättning: Johanna Hedenberg
Förlag: Albert Bonniers

När den självbiografiska romanen Familjelexikon först kom ut 1963 blev den en omedelbar succé med både läsare och kritiker. Bokens författare, Natalia Ginzburg (1916-1991) från Turin i norra Italien hade ända sedan debuten 1942 med novellen Vägen till staden uppmärksammats och uppskattats för sina böcker om familjerelationer och om de unga italienska antifascisternas liv under Mussolini. Med Familjelexikon tog hon definitivt steget rakt in i världslitteraturen; romanen väckte oerhört stor uppmärksamhet, den tilldelades Italiens mest prestigefyllda litteraturpris – Stregapriset – samma år som den gavs ut och den har genom åren översatts till ett stort antal europeiska språk.

ELISABETH BRÄNNSTRÖM
elisabeth.brannstrom@opulens.se

 

Telegrafstationen

Telegrafstationen

Veckans Opulens

Veckans Opulens kommer gratis via mail på lördagar. Du kan när som helst avsluta nyhetsbrevet. Anmäl dig här:

Genom att teckna nyhetsbrevet godkänner du Opulens integritetspolicy.

Opulens systermagasin

Magasinet Konkret

Gå tillToppen

Se även

Sinziana Ravini. ROMAN. Lis Lovén låter sig inte imponeras av Sinziana Ravinis roman ”Diagonalt begär” utan finner boken vara alltför ytfixerad och utstuderad.

Sinziana Ravini skriver alltför utstuderat

ROMAN. Lis Lovén låter sig inte imponeras av Sinziana Ravinis
THERESE BOHMAN. ”Kammakargatan” är en liten pärla till bok,” skriver Erik Bovin som läst Therese Bohmans aktuella kortroman. kortroman, svenskspråkig litteratur, prosa, Stockholmsskildring, romankonst, berättarkonst, roman,

En litterär pärla av Therese Bohman

PROSA. ”Kammakargatan” är en liten pärla till bok,” skriver Erik