Barn & Unga: Vi måste tala om pojkarnas värld

Litteratur.
Montage: Opulens. (Grundbild: Pixabay.com)

SVÅRA FRÅGOR. Det är dags för en diskussion om vad manlighet är, anser Jenny Wickberg. Ett annat ämne hon tar upp är barnens svåra frågor om döden. Jenny ger också tips om aktuella böcker för barn och unga läsare.

Tips: 1. Mina tantkompisar av Ester Roxberg och Nathalie Ruejas Jonson. Elis har en pappa som bygger en lådbil och en koja, där han ska kunna leka och rasa med sina vänner. Men Elis är mer intresserad av att umgås med gatans tanter, som delar med sig av sina visdomar av olika slag. Det hela utmynnar i hur man kan bearbeta en sorg. Bilderna i murriga färger med en ton av sepia förstärker känslan av något tidlöst och tryggt. Ålder: 3-6 år. Förlag: Rabén & Sjögren.

2. Ska det kännas så här? av Reyhaneh Ahangaran. En bok om tankar och känslor – allt från vardagliga saker till de stora frågorna som meningen med livet och döden. Författaren är psykolog och har ett tilltal som riktar sig direkt till barnet. Efter varje kapitel följer en sida med ett par frågor och plats där den som läser kan skriva sina svar. För den som läser och också använder frågedelen kan boken bli till ett verktyg som skapar självinsikt. Ålder: 6-9 år. Förlag: B. Wahlströms.

3. Grim av Sara Bergmark Elfgren. Kasper, 18 år, har som sommarjobb att skrämma skiten ur besökarna i Gröna Lunds House of Demons, när han börjar hemsökas av drömmar om den man som en gång var sångare i hans pappas hårdrockband. Skräck, magi och spänning parad med en skildring av sköra mäns känsloliv, och om konsten att maskera en depression. Ålder: Unga vuxna. Förlag: Rabén & Sjögren.

Kyle Beach. Erik Granqvist. Det är namnen på två modiga män. Inkilning. Ett för mig nytt ord. Ett ord för de brutala, förnedrande och sexuellt färgade ritualer som används för att skola in nya lagmedlemmar i hockeyvärlden.Våldtagna mäns trauma sitter djupt, eftersom det är så svårt för dem att erkänna vad som har hänt. Att män berättar om något sådant offentligt är därför något stort.

Till mitt livs mindre lyckade samtal hör de som jag förde med min då 4-5-åriga son. Inte en gång, utan gång på gång. De startade alltid på kvällen när jag nattade honom med att han frågade: Vad händer när man dör? Jag försökte verkligen svara. Jag pratade om olika människors tro. Om de rent fysiologiska orsakerna. Men sonen blev aldrig nöjd och upprepade därför sin fråga.

De samtalen poppar upp i min hjärna efter jag har lyssnat på radioprogrammet i Kropp och själ om hur man pratar med barn om svåra saker. I programmet hörs ett par barn som lugnt svarar på frågan om vad de tror händer när man dör.

Jag hör deras svar och förstår plötsligt, många år senare, vad det egentligen var som gick fel i samtalet mellan mig och min son. Felet låg inte i vad jag svarade, utan hur.

Döden har blivit något som får mycket uppmärksamhet en gång om året, runt allhelgonahelgen. Däremellan håller vi tyst om det. Sorg och död är en av många saker som är svåra i livet, och som vi därför mest av alls vill skona våra barn från genom att låtsas som om de inte finns.

På kvällarna när jag ville få sonen att sova och han svarade med att vilja prata om döden, reagerade jag med att försöka städa undan det svarta. Mina svar gick därför ut på att få honom att sluta tänka på det oundvikliga slutet. Inte för att han verkade vara särskilt rädd när han tog upp det. Det var snarare mina egna associationer som fick mig att reagera så.

Så här i efterhand kan jag tänka att jag istället borde ha låtit lampan vara tänd. Jag skulle ha struntat i att kvällen blev sen och pratat vidare. Min son hade nog då, precis som barnen i radioprogrammet, lugnt resonerat vidare. Om vad vi vet. Vad vi tror. Vad vi känner inför det vi tror.

Vad var det egentligen han trodde? Vad kände han? Jag vet inte om jag ens frågade, eftersom jag var mest fokuserad på att varva ner och få honom att somna.

Som förälder till först två döttrar och sedan en son reagerade jag över att pojkarnas värld var så mycket hårdare. Att det var tydligt att killar hjälpte varandra att bli tuffare och hårdare genom att småslåss, boxas på kul och tackla hårt. Utan att gråta. Utan att klaga.

Det var också tydligt att vuxenvärlden agerade helt olika beroende på om det var bland flickorna eller pojkarna som konflikter uppstod. När något hände bland klassens tjejer blev det extra föräldramöten och vuxna som ringde varandra. När liknande saker hände i killgruppen var det tyst. Pojkar förväntas reda upp oenigheter på egen hand. Klassens känsligaste kille, han som gick undan och grät på rasten, fick byta skola.

Nu går hockeymännen – de tuffaste av alla – ut offentligt och berättar om att en del av de pojkar som småboxas blir till unga män som begår övergrepp mot varandra. Mönstret från skolgården känns igen. Gråt inte. Klaga inte. Bit ihop. Vuxenvärlden tiger, i den mån de vet. Det borde bli startskottet för ett metoo för män. De här männens vittnesmål förtjänar all uppmärksamhet. Inte bara för övergreppen, utan för en diskussion om vad manlighet är och vad det skulle kunna vara.

Det är ett samtal som bör startas i barnkammaren, på förskolan och i skolan, för att se till så att också pojkarna lär sig att prata om känslor. Om livet, döden och om allt det som känns svårt. Samtal som ofta startar naturligt, men som i pojkarnas fall behöver underhållas för att inte tystna.

Tips: 1. Mina tantkompisar av Ester Roxberg och Nathalie Ruejas Jonson. Elis har en pappa som bygger en lådbil och en koja, där han ska kunna leka och rasa med sina vänner. Men Elis är mer intresserad av att umgås med gatans tanter, som delar med sig av sina visdomar av olika slag. Det hela utmynnar i hur man kan bearbeta en sorg. Bilderna i murriga färger med en ton av sepia förstärker känslan av något tidlöst och tryggt. Ålder: 3-6 år. Förlag: Rabén & Sjögren.

2. Ska det kännas så här? av Reyhaneh Ahangaran. En bok om tankar och känslor – allt från vardagliga saker till de stora frågorna som meningen med livet och döden. Författaren är psykolog och har ett tilltal som riktar sig direkt till barnet. Efter varje kapitel följer en sida med ett par frågor och plats där den som läser kan skriva sina svar. För den som läser och också använder frågedelen kan boken bli till ett verktyg som skapar självinsikt. Ålder: 6-9 år. Förlag: B. Wahlströms.

3. Grim av Sara Bergmark Elfgren. Kasper, 18 år, har som sommarjobb att skrämma skiten ur besökarna i Gröna Lunds House of Demons, när han börjar hemsökas av drömmar om den man som en gång var sångare i hans pappas hårdrockband. Skräck, magi och spänning parad med en skildring av sköra mäns känsloliv, och om konsten att maskera en depression. Ålder: Unga vuxna. Förlag: Rabén & Sjögren.

JENNY WICKBERG
jenny.wickberg@opulens.se

Jenny Wickberg är frilansande journalist och krönikör, bosatt i Lund sedan länge men med rötter i Stockholm och Stockholms skärgård. Hon har bland annat arbetat som reporter och krönikör på Skånska Dagbladet, och som reporter och redaktör på ETC Malmö och Dagens ETC. Som frilans har hon skrivit för över 40 svenska tidningar och tidskrifter, och har också skrivit tre reportageböcker för Pockettidningen R.

Det senaste från Litteratur

0 0kr