Det filtrerade jaget — Instakonstnären i selfielandet

Konst/Kultur
Bildkälla: Pixabay.com.

KONST. AR-tekniken skapar många möjligheter för konstnärer att finna sin identitet på nya sätt, och det finns en hel selfiegeneration som gärna hänger med på resan och delar med sig av sina upplevelser, skriver Mathias Jansson.

 

 

Cindy Sherman överraskade konstvärlden när hon 2017 gjorde sitt Instagramkonto känt genom att lägga ut bilder på sina olika personae. Ändå sedan genombrottet med fotoserien Untitled Film Stills (1977-80), där hon skapade svart-vita fotografier av fiktiva filmscener – inspirerade av regissörer som Alfred Hitchcock – har Sherman varit en pionjär när det gäller forskning kring identitet och kön inom fotokonsten.

Shermans konstnärskap påminner mycket om det vi idag ser på sociala medier, när människor använder olika appar och filter för att experimentera med sin identitet. De flesta har förmodligen provat några av de olika filter som finns på Instagram, Facebook eller Snapchat – kanske har någon bytt ansikte med en vän, förvandlat sig till en hund eller undersökt hur det skulle ha sett ut att tillhöra det motsatta könet.

Tekniken som används kallas för AR (Augmented Reality) och gör det möjligt att lägga på olika lager eller ansiktsfilter på kamerans bild. Jessica Herrington, en australiensk konstnär och forskare inom neurovetenskap, har intresserat sig för varför så många använder ansiktsfilter på sociala medier. Hon skapar själv, precis som många andra konstnärer, egna ansiktsfilter till Instagram för att undersöka identitet, kön och utseende hos användaren.

Instagram är en app som lockar milleniumgenerationen, unga människor som idag är mellan 18-24 år. Det är en ålder då identitetsskapandet är en viktig del av utvecklingen. Inom neurovetenskapen utgör ansikten en viktig del för vår förståelse av omvärlden, och redan när vi är spädbarn engagerar ansikten oss. Att ta selfies och använda ansiktsfilter när man är äldre triggar och intresserar helt enkelt hjärnan.

För konstnärer som Jessica Herrington ger Instagram och olika ansiktsfilter möjligheten att interagera med en publik som kanske inte vanligtvis besöker museer. Det är också en lättillgänglig konstform – den finns i fickan och är inte dyr att använda. Herrington presenterar inte heller något färdigt konstverk, utan snarare ett interaktivt verktyg som kan användas för att skapa och finna sin identitet.

Prenumerera på Opulens nyhetsbrev gratis!

 

Nackdelen med stora kommersiella plattformar som Instagram är att man som konstnär är beroende av plattformens tekniska begränsningar och de regelverk som är uppsatta för vad som får och inte får publiceras. Detta kan i längden leda till självcensur, eftersom man inte vill riskera att få kontot blockerat eller borttaget. Men trots det skapar AR-tekniken många möjligheter för konstnärer att finna sin identitet på nya sätt, och det finns en hel selfie-generation som gärna hänger med på resan och delar med sig av sina upplevelser.

MATHIAS JANSSON
Följ oss eller gilla artikeln:
Prenumerera gratis
Twitter
Instagram
RSS

Opulens är ett dagligt nätmagasin som vill stärka kulturjournalistikens opinionsbildande roll. Kulturartiklar samsas därför med opinionsmaterial – allt med en samhällsmedveten blick där så väl klimatförändringarna och hoten mot yttrandefriheten som de sociala orättvisorna betraktas som självklara utgångspunkter.

Det senaste från Konst

Gå till Toppen