DESIGN. När mösterdesignern William Morris tog inspiration från Persien, Turkiet och arabvärlden fick han med sig ekon av en islamisk idévärld. En värld som fortsätter att genljuda i nutida svenska rum. Om detta skriver Jonas Otterbeck i denna essä.
Du vet de där stormönstrade, blommiga tapeterna som för tankarna till äldre släktingars hem, gamla sommarstugor, men också hippa caféer och en och annan modig, designkunnig vän?
Många av dem bygger på idéer som utvecklades av mönsterdesignern, författaren, poeten och konstnären William Morris[1] (d. 1896) och hans kollegor i 1800-talets viktorianska London.
Morris var en av portalfigurerna för den brittiska arts and crafts-rörelsen[2] som växte fram som en reaktion på industrialismen.
Världen var onekligen i förändring då själva grunderna för mänskligt (kropps)arbete förändrades. Ungefär som nu, men nu är det AI som står i centrum och vårt tankearbete som kommer omstruktureras. Morris såg även en annan förändring, en han verkligen inte gillade. Industrialismen förfulade. Städerna blev ännu svartare än förut.
De ständigt utspyende skorstenarna ändrade himlen, naturen och folks hälsa. Morris växte upp i Walthamstow, då en naturskön plats utanför London, och kom att romantisera det vackra som en kontrast. Han vigde sitt liv till att försöka försköna sin samtid.
William Morris var socialist
William Morris var även socialist under halva sitt liv och kämpade för social jämlikhet.
Detta gjorde att han även som företagare i Morris & Co satsade på att ta fram vackra bruksmaterial som var möjliga att inhandla åtminstone för medelklassen, och i de sammanhangen använde han sig faktiskt av den brittiska industrin för att framställa varorna till ett lägre pris.
Hans företag gjorde även unikt material för de verkligt rika.
De storblommiga tapeterna med fåglar och slingrande rankor från Morris & Co blev omåttligt populära.[3]
Persiska mattor och textilier inspirerade
Morris var, som många i arts and crafts-kretsarna, djupt fascinerad av det konstfärdiga hantverk som kunde köpas i Turkiet och östra medelhavets arabiska länder. Fast mest imponerad var han av persiska mattor och textilier. Han såg dem som formfulländade och han kallade Persien mönstermakarnas ”heliga land” bland annat i ett publicerat tal från 1879.[4]
Många av hans mönster är direkt inspirerade av persisk mönsterkonst. Men han stal inte rakt av, han utvecklade sina egna versioner. Han och hans medarbetade föreläste och skrev om vikten av att förstå de abstrakta mönstertraditionerna i Iran, Turkiet och Arabvärlden, det vill säga en del av det som på ett homogeniserande vis på den tiden kallades Orienten.
De framhölls som ett ideal och en kontrast till industrialismens estetik. Att ha orientaliska rum eller åtminstone objekt blev inne bland Londons kulturella elit.
Det går fortfarande att besöka åtminstone ett sådant hem, Leighton house[5] som är utsmyckat med turkiska tallrikar, persiska mattor och syriska kakelplattor och kalligrafi.
Morris mönster och islams idévärld
Att de intrikata mönstren finns i Mellanösterns konsthantverk är ingen slump då dessa traditioner är utvecklade och förfinade i relation till islams idévärld.
En grundbult för dessa konst- och hantverkstraditioner är att just den utvecklade geometriskt genomtänkta mönstertraditionen. Tanken är att den geometriska perfektionen pekar mot den egentliga världen, den vi människor anses avskurna från under våra liv på jorden.
Våra sinnen har vi för att navigera på jorden men i denna islamiska filosofi tänker man sig att det i oss finns en själ (kallad ruh) som bär på en gnista av det gudomliga och med hjälp av den samt meditation, filosofi, matematik och geometri kunde man föreställa sig eller till och med i extas möta den fördolda världen.
Denna världsbild var grundmurat etablerad i de senantika samhällena och kom att bli en integrerad del av islam, särskilt i sufiernas tänkande. Sufismens antagande om människan och världen blev basen för både bild- och musikkonsten under mer än tusen år. Att utveckla mönsterdesign till perfektion var ett sätt att skapa associationer till den värld som man såg som den verkliga, till skillnad från vardagsverklighets illusion.
Mönstren som Morris utgick från var inte bara estetiskt tilltalande, de bar ursprungligen på en idé om människans relation till ett religiöst kosmos. Det finns inga belägg för att detta var något som Morris noterade och mycket av den forskningen som gjordes på ”orientalisk” konst vid tiden ignorerade denna aspekt. I dag är forskningen mycket tydligare med den kopplingen.[6]
Kulturella gränsöverskridanden
Konstuttryck rör sig mellan regioner och ibland korsas gränser som kan kallas kulturella eller kanske civilisatoriska. Britterna kom i kontakt med konst och hantverk men också religiösa och andra idéer genom det brittiska väldet. Många tog intryck.
Särskilt andra hälften av 1800-talet såg en makalös kreativitet där traditioner av alla de slag blandades av visionära konstnärer, företagare, fritänkare och religiösa aktörer. I Morris fall så fann han ett stilistiskt ideal som kom att frigöra hans kreativitet.
Så nästa gång när du sitter på en toalett med intrikat mönstrade, storblommiga tapeter kan du ju reflektera över dessa snillrika geometriska konstverk som i sitt ursprungliga sammanhang signalerade den gudomliga, kosmiska, för människan fördolda, sfären.
Hur de kom att bli en del av svensk kulturhistoria via en brittisk socialist och antiindustrialist som trots detta drev ett kapitalistiskt, industriberoende företag.
Kanske kan en och annan gnällspik se det som ett bevis på hur Sverige islamiserats i omgångar? Själv ser jag det mer som ett bevis på hur sällsamt sammanflätad människans historia är.
Vår historia knyter oss samman i en komplexitet väl värd att kämpa för i dessa dagar av nationalism och kulturell misstänksamhet.
[1] https://www.wmgal lery.org.uk/
[2] https://www.theartstory.org/movement/arts-and-crafts/
[3] https://www.wallpaperfromthe70s.com/wallpaper/wallpaper-patterns/classic-wallpaper/william-morris-wallpaper/?srsltid=AfmBOoo4KDCcedWm2y7vJ27Jc8b-t6qiHQQy52O3CiR1VCyiJWHXqh3D&p=7
[4] https://www.marxists.org/archive/morris/works/1879/pattern.htm
[5] https://www.rbkc.gov.uk/museums/
[6] https://arthistoriography.wordpress.com/wp-content/uploads/2012/05/shaw1.pdf
info@opulens.se
