Kryptovalutorna är storbankernas kryptonit

Global

 

Fotograf: Stanislaw Zarychta. Redigerat av Opulens

DECENTRALISERING. Kryptovalutor är i grund och botten ett steg i frihetlig riktning. Förvisso finns det problem men kritiken missar ofta poängen med det som decentraliseringen via kryptovalutorna innebär för den mänskliga progressionen. Inte minst eftersom fler människor i  framtiden kommer att kunna samspela utan mellanhänder som banker, företag och regeringar. 

 

Om du tycker att denna artikel är intressant kan du stödja skribenten genom donationer via
Swish:
0762345677PayPal:
Seeds:
vladlausevicBitcoin:
Vlad-Bitcoin

Sedan början av 2010-talet har kryptovalutor blivit allt mer uppmärksammade runt om i världen. Det tog fart med valutan Bitcoin som uppstod som ett svar på den finansiella krisen i USA under 2007-08 som i sin tur ledde till en global kris. Men idén om kryptovalutor uppstod tidigt, redan som en framtidsidé under 1960-talet som fick ökad aktualitet i samband med Internets tillkomst under 1990-talet.

Till att börja med är det viktigt att förstå vad som gör en viss valuta till “krypto”. Begreppen krypto-, virtuell och digital valuta brukar användas synonymt men det finns grundläggande skillnader. Man kan säga att varje kryptovaluta är digital och virtuell men att varje digital eller virtuell valuta inte är en kryptovaluta. Riksbankens projekt med e-krona är ett exempel på planer för en digital valuta men ingen kryptovaluta.

Det som gör valutan till en kryptovaluta är främst att valutan är decentraliserad, alltså utan styrning eller stöd av en offentlig institution som en regering eller en centralbank . En annan nyckelfaktor är att kryptovalutor som Bitcoin och Ethereum är beroende av hur människor, alltså deras brukare, socialt förhåller sig till valutorna rörande bruk och värdering.

Kryptovalutor är ofta kritiserade av olika anledningar, som genom åsikter att sådana valutor används i kriminella syften. Till exempel när det kommer till sponsring av terrorism och handel med narkotika. Sådan kritik är dock problematisk eftersom även “vanliga pengar” som dollar och euro används för kriminella aktiviteter utan att fler på allvar skulle argumentera att pengar behöver avskaffas.

En rimligare kritik av kryptovalutor är att det finns flera exempel på “shitcoins” (skitmynt), alltså kryptovalutaprojekt som egentligen är pyramidspel eller helt enkelt går ut på att lura människor genom falska insamlingar. Samtidigt är det också vanligt med funderingar om vad kryptovalutorna egentligen är bra för i vardagslivet?

Ett exempel är hur människor idag genom krypto som Bitcoin snabbare och billigare kan skicka pengar till varandra utan att behöva ha ett bankkonto som via Western Union. Andra exempel finns: när människor handlar direkt med krypto eller får betalt för sina insatser genom lön och belöningar. På vissa håll i världen som i Japan finns det idag restauranger och caféer där man kan konsumera varor och betala med just kryptovalutor som Bitcoin och Litecoin.

För att djupare förstå kryptovalutornas nytta och betydelse är det viktigt att förstå dels själva trenden med decentralisering, dels idéerna bakom respektive  kryptovaluta.  Decentralisering är idag en omställande och revolutionerande trend som går ut på att vissa “mellanhänder” som banker med tiden kommer att försvinna eller tappa sina tidigare roller eftersom fler människor kommer att kunna samspela “peer to peer” (P2P) rörande transaktioner.  Till exempel, dagens bankväsende bygger på samspel mellan banker och kunder medan den framtida utvecklingen kommer att handla mer om relationer mellan deltagare/medskapare och communityn.

Den andra viktiga aspekten är själva idéerna och berättelserna bakom kryptovalutor. När det kommer till Bitcoins popularitet beror det mycket på att Bitcoin har flest antal användare jämfört med de flesta andra kryptovalutor. Annan viktig faktor är att bakom Bitcoin finns berättelser eller “hajp” om en global revolution där fler människor blir fria individer medan vissa institutioner som större banker och företag faller samman.

Andra och mindre kända kryptovalutor har sina specialiseringar som i fallet med Skycoin där man vill skapa ett decentraliserat Internet utan censur och ingrepp. Valutan Manna Base har som en idé att skapa ett globalt basinkomstsystem där i princip varje människa ska kunna få en månadsvis basinkomst. Ett tredje exempel är Seeds där valutan har en hel community bakom sig med individer som vill ägna sig åt klimatomställdande projekt samt skapa en grön marknad med demokratisk styrning.

Fallet med decentralisering är också att det underlättar för olika valutor att växa fram för att kunna motsvara olika behov och idéer. I sin tur innebär det att olika valutor kan användas för olika syften som till exempel engagemang i klimatfrågan. Det gemensamma är att valutorna i sin tur genom community-building även leder till skapande av nya marknader och handelssystem där människor kan köpa och sälja varor och tjänster.

Kryptovalutor är fortfarande är en ung företeelse eftersom majoriteten av människor fortfarande primärt brukar “papperspengar” och centraliserade valutor. Men med tiden finns det allt större sannolikhet att fler kommer att använda olika kryptovalutor för olika behov och intressen. På det sättet är krypto en del av en social och teknologisk omställning som innebär att flera av samtidens offentliga och privata institutioner med tiden kommer att tappa sina roller eller försvinna helt och hållet.

 

 

VLADAN LAUSEVIC

 

 

 

 

Vladan Lausevic är stockholmare och aktiv som skribent, liberal debattör och aktivist med intresse för såväl mjuka som hårda politiska frågor. I bagaget har en examen i historia och Europastudier. Vladans motto: “Jag har ingen identitet, jag har bara identiteter”.

Det senaste från Global