BOKTIPS. Lis Lovén har läst två essäsamlingar, av Nobelpristagaren Albert Camus, som nu finns samlade i en aktuell volym ”Bröllop och Sommar”. ”Språket är underbart måleriskt,” skriver Lovén.
Bröllop och Sommar av Albert Camus
Förord av Michael Azar
Översättning av Joachim Forsgren
Lindelöws bokförlag
Albert Camus tidiga essäsamling ”Bröllop” från 1936 fick 1954 en uppföljning i form av samlingen ”Sommar”. Nu är de samlade i en volym – ”Bröllop och Sommar”.
Det är som om den unge Camus målar fram sitt Algeriet med orden. Han gestaltar kroppslig tillfredsställelse i sol och hav. Språket är underbart måleriskt. Jag vet inte när jag läste något liknande sist. Kanske gör jag det för första gången.
När jag läser slår det mig att människan väldigt tidigt var tvingad att lära sig att läsa av, ja skanna, landskapet, skanna själva livet. Sol, hav, sanddyner, öken, träd, blommor. Det är ur denna funktion – att läsa av och notera – som litteraturen måste ha sitt ursprung. Och sådan är Camus. Han skannar och han målar. Så uppstår en länk mellan urgammal kultur och den moderna världen med teknologins landvinningar. Men Camus text ger mig också länkar till mitt eget inre landskap.
Camus menar att han är gift med livet, solen, jorden och med sitt födelseland. Han är djupt rotad i livet.
Det är världen med sin natur och kultur som ger honom inspiration, allt blir ett bröllop. Människorna befolkar blott essäerna som skuggor, som del av landskapet och städerna. Städerna blir här ofta huvudpersonen, med gator, boxningsmatcher, byggnader och monument. Jag tar ett exempel:
Kärlekar man förknippar med en stad är ofta av det hemliga slaget. Städer som Paris, Prag eller till och med Florens är inneslutna i sig själva och begränsar på så sätt världen därinne. Men Alger, liksom på andra avundsvärda platser vid havet, öppnar sig mot himlen som en mun, eller ett sår. Det man kan älska med Alger är vad livet erbjuder alla där: – – –
Alla sinnen måste aktiveras för att ta till sig Camus essäer.
I den andra delen ”Sommar” har Camus gjort en resa över haven och här släpper land och städer greppet. Via de sju haven tycks hans författarskap mogna. Det är paradoxalt. Han blir på det viset en främling i tillvaron.
info@opulens.se
