SKIVNYTT. Erik Bovin har lyssnat på Grian Chattens soloplatta ”Chaos for the fly” och konstaterar att det är ”musik som, om så bara för en stund, befriar lyssnaren från svårmodets bojor.”
Chaos for the fly med Grian Chatten
Partisan Records
Grian Chatten har på kort tid gjort sig känd som en låtskrivare av rang. I första hand som frontman i det Grammynominerade postpunkbandet Fontaines DC. Ur en personlig kris till följd av ett hetsigt turnéliv föddes emellertid idén att göra något på egen hand, vilket utmynnat i en drabbande solodebut.
På Chaos for the fly möter lyssnaren delvis en annan Chatten än den energiske punksångaren. Musiken är lågmäld, texterna djupt personliga. Lägg alstret invid Fontaines DC:s diskografi och Chattens bredd som låtskrivare blir genast ett faktum.
Albumet präglas av en ömsom naken, ömsom experimentell ljudbild.
Elektroniska och jazziga inslag förvirrar inte utan hindrar lyssnaren från att dräneras av mörkret. Det råder nämligen ingen tvekan om att Chatten mött sina demoner. ”This is no season for loving no no/ this is the season for pain” som han sjunger på albumets sista spår. Men redan halvvägs återfinns ”All of the people” som Chatten kallat för sin mest misantropiska skapelse hittills. Det är svårt att inte hålla med honom samtidigt som det är en vacker ballad med uppenbar hitpotential. I Lana Del Reys händer hade den dessutom resulterat i en utmärkt cover!
Chatten har hittat ett eget uttryck även om influenser kan spåras till artister som Leonard Cohen, Nick Drake och Kurt Cobain.
Likt förebilderna äger Chatten inte bara förmågan att översätta ångesten och desillusionen till musik utan dessutom – trots tematiken – till musik som, om så bara för en stund, befriar lyssnaren från svårmodets bojor.
info@opulens.se
