Nya ljud: Truls Mörck, Bob Hund och Josephine Foster

14 jan 2022
Montage: Opulens. Grundbild: Pixabay.com

POP/ROCK. Hanna Chawki inleder året med att lyssna på poppig, mysig, svindlande och spejsad musik. 

Idel artister vill öppna och sätta sin touch på det hejdlöst spännande året 2022. Ska det bli ett mysigt år med Truls Mörck eller svindlande med Bob Hund? Och Di Leva firar David Bowies 75-årsdag den 8 januari med att släppa en cover på klassikern Heroes. Di Levas hyllning är snäll och poppig, sjungen med soft vibrato. Svårt att överträffa Bowie men rart med en hälsning till den saknade, döda mästaren. Full fräs årets första dagar.

Truls Mörck, tvålfager och begåvad musiker, sångare och låtskrivare som förut var med i det charmiga bandet Den Stora Vilan. Han skrev och sjöng där tex den fina låten Djuret med förtrollande öppningsrader ”När jag var ett barn lös jag ikapp med ett brinnande träd”. Sedan dess har han kuskat runt med Graveyard i Amerika och släppt ett par soloplattor på skivbolaget Fetish.

Truls är en passionerad hantverkare och jag blir alltid lika imponerad över hans skicklighet att sätta ihop låtar smakfullt och noggrant. Delikat ut i fingerspetsarna. Förra året släppte han skivan med passande namnet What a time to be alive. Orden man förvånat utropar varje dag. Den lät väldigt mycket George Harrisson. Sensuell, filosofisk, med lagom mycket rökelse.

Den 7 januari 2022 gav Truls oss en smak på framtiden, en singel med låtarna ”Ball & Chain”, en akustisk variant av ”What a time” och ”Downhill from here”. Singeln känns som en parantes eller ett avstamp mot mindre mysticism och mer jordnära kvaliteter. Kanske ett försök att vara mer spontan och inte gå in och fila på varje detalj. Känns aningen anonymt, som om Truls inte riktigt landat i den nya tiden. Men vem har det?

Bob Hund släpper också en singel. Låten ”Skräck eller Lycka?” Öberg och Company står mitt upp i sitt virrvarr av motsättningar, begripligt som blir obegripligt, känslor drar åt alla håll samtidigt.

Tajt och sårbart. Ett ljuvligt inferno som tilltar.

Ta gärna över 2022 med ert hälsosamma, musikaliska kaos!

Slutligen släpper magiska Josephine Foster en singel idag, fredagen den 14 januari. ”Nun of the above”. En klok kvinna som förlöser och ger vila med spejsade små utflykter på synten och stabil, avspänd sång. Foster samlar elegant sina trupper inför nästa storslagna manöver. Ännu en blänkare från kommande fullängdaren.

HANNA CHAWKI
info@opulens.se

 

 

Opulens är ett dagligt nätmagasin som vill stärka kulturjournalistikens opinionsbildande roll. Kulturartiklar samsas därför med opinionsmaterial – allt med en samhällsmedveten blick där så väl klimatförändringarna och hoten mot yttrandefriheten som de sociala orättvisorna betraktas som självklara utgångspunkter.

Telegrafstationen

Telegrafstationen

Veckans Opulens

Veckans Opulens kommer gratis via mail på lördagar. Du kan när som helst avsluta nyhetsbrevet. Anmäl dig här:

Genom att teckna nyhetsbrevet godkänner du Opulens integritetspolicy.

Opulens systermagasin

Magasinet Konkret

Gå tillToppen

Se även

PROGRESSIV ROCK. Jens Unosson har skrivit en text som knyter an till tidigare inlägg om det progressiva rockbandet Träd, Gräs och Stenar. Han kallar musiken han älskar för vintergatsmusik. rock, vinylskivor, Träd, Gräs och Stenar, Ola Åstrand, Peter Mosskin, progressiv rock, pyskedelisk musik,

Progressiv rock: Vintergatsmusik

PROGRESSIV ROCK. Jens Unosson har skrivit en text som knyter
PROGRESSIV ROCK. I Ola Åstrands nyligen publicerade text i Opulens om Träd, Gräs och Stenar omnämns en artikel Peter Mosskin skrev för tidningen Musikens Makt 1973. Här återpubliceras den nu med Mosskins tillåtelse.

Om epoken Träd, Gräs och Stenar – 1973

PROGRESSIV ROCK. I Ola Åstrands nyligen publicerade text i Opulens