KOLONIALISM. Den långa tiden i fattigdom och utanförskap efter ankomsten till England gjorde att årets Nobelpristagare, Abdulrazak Gurnah, började skriva på ett annat sätt.
Abdulrazak Gurnah
Född: 1948 på Zanzibar. Fadern var affärsman från Jemen medan modern kom från Kenya.
Bor: I Canterbury, England.
Bakgrund: Gurnah kom till England som flykting i slutet av 1960-talet. Hans modersmål är swahili, men hans romaner är skrivna på engelska, ibland med uttryck på swahili. Han doktorerade i västafrikansk litteratur 1982 och undervisade fram till pensionen i engelska och litteraturvetenskap vid Kents universitet.
Böcker: Gurnah har publicerat tio romaner samt ett antal noveller. På svenska finns “Paradiset”, som 1994 hamnade på den korta nomineringslistan för Bookerpriset, och “Den sista gåvan” som utspelas i ett samtida England där en döende familjefar till slut berättar sanningen om sitt afrikanska ursprung för fru och vuxna barn.
Den senaste romanen “Efterliv” handlar om den tyska kolonialmaktens trupper med afrikanska legosoldater, askarier, i Östafrika. Den kommer i svensk översättning före jul.
I sin Nobelföreläsning berättar Gurnah om sin väg till skrivandet, från början en ungdomlig njutning som han fortfarande har kvar. Med sig till England i slutet av 1960-talet hade hans 18-åriga jag minnen av den förföljelse som ägde rum efter den blodiga revolutionen på Zanzibar 1964 då den arabiske sultanen avsattes. Många grymheter förbigicks med tystnad, framhåller Gurnah.
För att logga in behöver du en prenumeration på Premium.
Erika Josefsson/TT
