FACKLITTERATUR. Per Faxneld har skrivit en intressant idéhistorisk och kulturhistorisk odyssé där esoterismen sätts in i en kontext, skriver Mathias Jansson som läst Det ockulta sekelskiftet.
Det ockulta sekelskiftet: Esoteriska strömningar i Hilma af Klints tid
Av Per Faxneld
Volante förlag
Millesgården i Stockholm visade under vintern 2019/20 en utställning med konstnärerna Hilma af Klint, Tyra Kleen och Lucie Lagerbielke. Av de tre är Hilma af Klint det namn som de flesta känner igen. Från att varit bortglömd har Klints konstnärskap åter kommit i ljuset och hennes verk har uppmärksammats och gjort stor succé runt om i världen. Tanken var att Moderna Museet i Malmö skulle visa en stor utställning med Hilma af Klint under våren, men den har nu blivit framflyttad på grund av coronakrisen.
Det som var gemensamt för Hilma af Klint, Tyra Kleen och Lucie Lagerbielke var att de var verksamma runt sekelskiftet, kände varandra och var inspirerade av esoterismen. Per Faxneld docent i religionshistoria och lektor vid Södertörns högskola har i boken Det ockulta sekelskiftet utgått från utställningen och skrivit en mycket läsvärd och aktuell liten bok om esoterismens historia och dess påverkan på konst och litteratur från 1800-talet fram till idag.
Esoterismen är i vardagsmun ett ganska spretigt och brett begrepp, men på 1990-talet fastslog Sorbonneprofessorn Antoine Faivre en definition utifrån fyra centrala begrepp: Korrespondenser- allt i universum hänger ihop; Levande natur – allt omkring oss är levande; Fantasi och förmedling – genom inåtskådande kan man få kontakt med det utomvärldsliga; Transmutation – andlig förädling som förändrar individen men även samhället i längden. Det är tankar som man kan hitta hos Klint och andra konstnärer inspirerade av esoterismen under 1800- och 1900-talet.
1800-talet får betraktas som esoterismens storhetstid. Det var då Madam Blavatsky skapade teosofin, som längre fram splittrades i flera olika inriktningar, med avknoppningar som antroposofin av grundaren Rudolf Steiner och fransk ockultism efter Éliphas Lévis idéer. Esoterismen får fotfäste i en spännande och omvälvande tidsepok. Vid sekelskiftet står världen inför ett paradigmskifte med ena foten i den gamla världsbilden och den andra i den nya moderna tidens idéer och upptäckter. Det som man slås av är att rörelsen dels är en reaktion mot gamla och förlegade trossystem, men att den också blir en grogrund för kvinnorörelse och socialistiska tankar. Naturvetenskapens nya rön med röntgenbilder, atomer och mikroorganismer ses som upptäckter som befäster idén att det finns dolda hemligheter i universum som vi inte kan se, men som med rätt kunskaper kan lockas fram och synliggöras.
I en turbulent tid ville esoterismen hitta ett större sammanhang och bygga upp en ny stabil andlig grund för den moderna människan. Det finns likheter med dagens samhällssituation då vi också står inför ett paradigmskifte och där det sker snabba förändringar i vår omvärld. Kanske är det en förklaring till att esoterismen och Hilma af Klints konstnärskap åter kommit i ropet? Vi ser i Klints konst och andra esoteriska konstnärer ett försök att hitta en större enhet och mening som kan förklara den fragmentariska verklighet vi lever i.
För många, som mig själv, så verkar nog esoterism och ockultism som något flummigt hokuspokus, men Per Faxneld har skrivit en intressant idéhistorisk och kulturhistorisk odyssé där esoterismen sätts in i en kontext. På flera plan framstår esoterismen som en modern rörelse som fångade upp tidens idéer och driver frågor som religionsfrihet, jämlikhet, normförskjutningar och social rättvisa, som vi tar för givet i ett modernt samhälle. Det är också en bok som passar perfekt att läsa i väntan på att Moderna Museet ska öppna sin stora Hilma af Klints utställning.
info@opulens.se
