Musikaliska glädjespridare med boogiesväng

13 nov 2019
Från vänster: Maria Kvist (klaviaturer och stämsång), Rigmor Bådal (elbas), Arnulf Ibsen (trummor) och sittande Simon Stålspets (gitarrer, sälgflöjt, munspel och sång).

MUSIKGLÄDJE. Du blir glad av att lyssna till Simon Stålspets Orkester, som är en kvartettensemble, jag blir så glad, att jag börjar att sjunga, skriver Bo Bjelvehammar.

[DISPLAY_ULTIMATE_PLUS]

 

 

Stork av Simon Stålspets Orkester
Nomis Musik

Stork är en något egen titel på ett debutalbum; det kan föras fram åtminstone två förklaringsmodeller, en handlar om de första bokstäverna i namnet Simon Stålspets orkester, en annan handlar om den långbenta fågeln som kommer med lycka, är en välgörare och en symbol för födelse. Nu föds här ny musik och sprider glädje åt många.

Simon Stålspets har skrivit all text och musik, utom texten på ett spår. Det är musik på svenska i folkton och med boggiesväng, lättillgänglig och med nyenkla texter, med arrangemang, som bara förstärker ordet glädje.

Det är inget krångel i texterna, de är raka med hög igenkänningsfaktor, utsnitt och scener ur vardagen, liksom reflektioner och betraktelser ur livet. Allt handlar om saker och tillstånd, som vi alla har upplevt; en paus i tystnaden och ett stillestånd innan vi tar itu med städningen, vi unnar oss en kopp java, innan vi sätter igång med det tänkta arbetet. Eller så stannar vi upp ett tag och lyssnar på vindens sång, som också är en kärlekssång. När det känns tungt och ensamt, då blir det lättare, om vi tänker att det kommer en ny dag och vi lär oss att ta en dag i taget.

Simon Stålspets är frontfiguren, men omger sig med goda och kompetenta musiker.
Simon Stålspets sjunger och trakterar olika instrument, bland annat sälgflöjt. Du kan köpa en färdig i plast, men du kan även själv tillverka en äkta av en gren av sälg i savningstider.

Du blir glad av att lyssna till Simon Stålspets Orkester, som är en kvartettensemble, jag blir så glad, att jag börjar att sjunga, när jag är ensam i huset; den låt som kommer upp i mitt huvud, hörde jag första gången, för femtio år sedan.

”ty just idag
så köpte jag
en liten ros i en blomsteraffär
en ros, röd som blod”

Det är vad som är kvar, varje gång vi tar fram ett minne, så förändras det, inte sällan krymper det.

Skaffa Opulens nyhetsbrev gratis!

 

Slutligen, det finns fyra gästmusiker på skivan, de bidrar på ett aktivt sätt till en fylligare klangbild och en tätare musikalisk upplevelse; en av musikerna är Simons far Rune Stålspets på barytonsax, en annan är Ola Sjönneby på trumpet och flygelhorn. Jag har vittjat kräftburar i värmländska vatten i ösregn med hans farbror. Det kan tyckas att det inte hör hit, men det gör det faktiskt. Storken gillar regnsanka ängar med maskar och grodor.

BO BJELVEHAMMAR
bobjelvehammar@opulens.se

Telegrafstationen

Telegrafstationen

Veckans Opulens

Veckans Opulens kommer gratis via mail på lördagar. Du kan när som helst avsluta nyhetsbrevet. Anmäl dig här:

Genom att teckna nyhetsbrevet godkänner du Opulens integritetspolicy.

Opulens systermagasin

Magasinet Konkret

Gå tillToppen

Se även

PROGRESSIV ROCK. Jens Unosson har skrivit en text som knyter an till tidigare inlägg om det progressiva rockbandet Träd, Gräs och Stenar. Han kallar musiken han älskar för vintergatsmusik. rock, vinylskivor, Träd, Gräs och Stenar, Ola Åstrand, Peter Mosskin, progressiv rock, pyskedelisk musik,

Progressiv rock: Vintergatsmusik

PROGRESSIV ROCK. Jens Unosson har skrivit en text som knyter
PROGRESSIV ROCK. I Ola Åstrands nyligen publicerade text i Opulens om Träd, Gräs och Stenar omnämns en artikel Peter Mosskin skrev för tidningen Musikens Makt 1973. Här återpubliceras den nu med Mosskins tillåtelse.

Om epoken Träd, Gräs och Stenar – 1973

PROGRESSIV ROCK. I Ola Åstrands nyligen publicerade text i Opulens