SYNLIGARE. Psykisk ohälsa blivit synligare tack vare medierna, framförallt de sociala, vilket säkerligen bidragit till att psykiatriska diagnoser är mer accepterade i samhället idag, skriver Stefan Bergmark.
[DISPLAY_ULTIMATE_PLUS]
Nästa vecka uppmärksammas den årliga Mental Health Awareness Week i många länder. I Sverige har den psykiska ohälsan ökat kraftigt bland unga trots statens mångåriga satsningar på exempelvis en nollvision vad gäller självmord. Bara ifjol beviljade Folkhälsomyndigheten 25 miljoner kronor till ideella organisationer verksamma inom områdena psykisk hälsa och suicidprevention.
Självmordsstatistiken sjunker visserligen generellt men inte för åldrarna 15-24 år. Även i Sverige uppmärksammar medierna problemet men det finns en utbredd föreställning om att detta tillsammans med nätets samtalsklimat bidrar till tragedierna. En uppfattning som kan ifrågasättas.
2010 direktsände en ung svensk man sitt självmord på nätet, ivrigt påhejad av anonyma skribenter. Något liknande hade aldrig hänt i Sverige och det uppmärksammades stort. Den deprimerade 21-åringen hade startat en diskussionstråd på nätforumet Flashback under rubriken ”Hängning”. Där berättade han om sina planer på att ta livet av sig, vilka smärtstillande medel han stoppat i sig för ändamålet och att han snart skulle skicka uppgifter hur man kunde följa självmordet via hans webbkamera.
I kommentarsfältet på Flashback försökte många hindra 21-åringen men några valde istället att heja på. Någon kallade honom för feg, att han aldrig skulle våga ta steget, en annan undrade hur länge han skulle behöva vänta för snart måste han åka till jobbet och så vidare. Dryga timmen senare var självmordet fullbordat efter ett bildflöde med uppdateringar varannan sekund.
Att Expressen publicerade namn och foto på 21-åringen upprörde många när det begav sig men jag tycker det är orättvist att kalla det för hänsynslös exploatering. I detta fall var publiceringen faktiskt inte luddigt motiverad i ”allmänhetens intresse” utan i de berördas. 21-åringen själv önskade uppenbarligen inte en obemärkt bortgång. Och framförallt ville de anhöriga ge en annan bild av den avlidne än de rykten och felaktigheter som snabbt hade börjat spridas på nätet. Systern lät sig också intervjuas. Så nog fanns det ett publicistiskt, i mina ögon godtagbart, skäl för Expressen att gå ut med namn och bild.
På nätet är diskussionskulturen på sina ställen hård men det är svårt att se några starkare kopplingar mellan extrema nätkulturer och att människor avslutar sina liv i förtid. För det är knappast media eller internet i sig som skapar ångest och självmordstankar. Däremot har psykisk ohälsa blivit synligare tack vare medierna, framförallt de sociala, vilket säkerligen bidragit till att psykiatriska diagnoser är mer accepterade i samhället idag. Forskare menar också att en del av ökningen kan förklaras av att fler numera vågar söka vård.
info@opulens.se
