Perfekt skräckfilm för alla tvångsneurotiker
SKRÄCKFILM. Marina de Van debuterade som långfilmsregissör med skräckfilmen ”In my Skin”. ”Filmen har kultstatus men är inte direkt allmänt känd. Det förtjänar den att bli,” skriver Charlotte Wiberg.
Hör AI hemma i skolan?
KUNSKAP. Artificiell intelligens kan förslagsvis vara en betydelsefull resurs i skolans kompensatoriska uppdrag. Men AI kan inte ersätta den djupare förståelse och kunskap som idogt arbete resulterar i, menar Emil Siekkinen.
Mest lästa
Tove Kjellmark speglar en splittrad och accelererande samtid
UTSTÄLLNING. ”Det upphuggna, moderna livet som sällan sätts på paus får en kropp i Tove Kjellmarks konst,” skriver Henrik Schedin, som sett hennes aktuella utställning i Borås.
Kangas klanger: 4 aktuella jazzalbum
JAZZ. Nordiskt klingande jazz, Monica Zetterlund på finska – och en vital vibrafonvirtuos. Kangas klanger kopplar greppet på några nya, intressanta jazzskivor.
Riv upp allt försvarssamarbete med Ungern!
NATO. ”Sverige binder militära resurser till en semidiktatur istället för att skicka Jas 39 Gripen till Ukraina där de kan försvara en demokrati mot en diktatur.” Det skriver Anders Malmros som är starkt kritisk till att Sverige nu förlänger sitt avtal med Ungern.
Littestraden: Dikter av Jonas Fougstedt
LYRIK. I dag publicerar vi några dikter ur Jonas Fougstedts manus till diktsamlingen ”På väg att bli människa.
Är vi rustade för ett fullskaligt krig?
OROSTIDER. ”Ett fullskaligt krig i mitten av Europa – Rysslands angreppskrig på Ukraina. Det är en verklighet vi trott vara förpassad till historien. För 1989 hade ju det goda vunnit,” skriver Lars Thulin.
”Hilda”, en rafflande och välspelad pjäs om klass
TEATER. ”Det är rafflande, hemskt och välspelat av de tre skådespelarna, Eva Rexed, Jesper Söderblom och Isabelle Grill, i utmärkt regi av Gustav Englund,” skriver Lena Torquato Lidén, som sett ”Hilda” på Göteborgs stadsteater.
Filmessän: Krzysztof Kieslowskis ”Frihet – den blå filmen”
FILM. ”I ’Frihet – den blå filmen’ skildrar Krzysztof Kieslowski hur sorgearbete kan ses som en inre, framåtblickande resa snarare än längtan till en återgång till det varit,” skriver Filip Hallbäck.