Ibland vill man inte att det ska ta slut
SKRÄCKFILM. Charlotte Wiberg reflekterar över franchisefenomenet och exemplifierar bland annat med Scream-filmerna. Filmer hon kommit att älska. Ibland vill man inte att det ska ta slut, menar Wiberg.
Palmetraumat måste bearbetas på ett annat vis
TV-SERIE. Charlotte Wiberg har sett den nu aktuella tv-serien “Palmemordet – den stora mörkläggningen” och kommer till slutsatsen att Palmetraumat måste bearbetas på ett annat vis.
Kvalitetsdrama om de små, små skitsakerna
TV-SERIE. Charlotte Wiberg har sett brittiska mini-serien “Gifta” på SVT Play och konstaterar att det är ett lågmält kvalitetsdrama med utmärkta skådespelarinsatser. Och att Stefan Golaszewski som skrivit och regisserat är ett namn att hålla ögonen på.
En mordhistoria som har allt
FILM. Charlotte Wiberg skriver om ett spektakulärt mordfall som gett upphov till bland annat en spelfilm och två nu aktuella tv-serier.
Det otillgängliga kulturarvet
STREAMING. Det allt mer bristfälliga utbudet av äldre filmer och serier hos streamingjättarna håller på att göra oss digitalt urarva, det anser Lars Anders Johansson. Här förklarar han varför.
Radio 208: “Suicide Is Painless”/MASH, 1970
SOMMARSERIE. Varje dag under Opulens sommaruppehåll presenterar Lars Thulin en hitlåt från 60- eller 70-talet. En utgångspunkt finns i fenomenet Radio Luxembourg som sände på frekvensen 208 meter. Tidigare delar hittas HÄR.
Brittisk strömningstjänst lanseras i Sverige
INKOMMANDE. Den som gillar brittiska tv-klassiker som “Morden i Midsomer”, “The office” och “En förlorad värld” får snart sitt lystmäte. Nu kommer strömningstjänsten Britbox till Sverige.
SVT har inte råd att göra tv-serier
KONKURRENS. SVT har inte längre råd att göra långa tv-serier. De senaste åren har det blivit dyrare för SVT att producera tv-serier, vilket kan leda till att de i framtiden får kortare eller färre avsnitt, säger Anna Croneman, programchef på SVT drama till Kulturnytt.
Rederiet hade nog aldrig funkat i Bosnien
TV-SERIER. Rederiet hade nog haft det svårt med att göra sig populär i Bosnien. Inte för att bosnier liksom andra i före detta Jugoslavien saknar intresse för Sverige eller Norden, utan mer på grund av att man generellt hade haft svårt för att känna igen sig, menar Vladan Lausevic.