Brev till mänskligheten
FIKTION. Ett japanskt brevfragment skrivet av en ensam människa. Melker Garay tar sig an det.
SMS-novellen
PROSA. Maria-Corina Wahlin skapar i en kortnovell en förtätad skildring av en relation som upphörde att fungera. Det gör hon med små, men effektiva medel. Resultatet är en text som kommer nära inpå läsaren.
Att skriva är att möta sig själv
LYRIK. När Göran Greider skriver om landsbygden är han som bäst, han kan med precision skriva om det förflutna, om oron för nuet och framtiden, skriver Bo Bjelvehammar.
Debutant vid 77 års ålder
FÖRFATTARINTERVJU. Sjudande. Sprudlande. Vid 77 års ålder debuterar Alice Gunilla äntligen som författare och konstnär med barnboken Myras saga. Försörjningsplikterna gick före i många år.
Ny syn på litteratur krävs — lyft fram språket
LÄSLUST. Vill man få unga som vuxna att läsa måste man belysa det specifika för litteraturen som medium — nämligen språket, skriver Erik Bovin med anledning av minskat läsande bland ungdomar och att SVT:s Go’kväll sparkar sin litteraturkritiker .
Lyckad debutroman om identitetssökande
MERSMAK. En riktigt bra debutroman av en författare jag gärna vill läsa mer av framöver, skriver Elisabeth Brännström om Anna Brynhildsens Alla vill ju hem.
Ironin — diktens dödsfiende?
VILLOVÄGAR. Är det kanhända så att strävan efter att vara radikalare än de allra mest radikala har lett poesin på villovägar långt bortom diktningens gränser? undrar Erik Bovin.
Lyrikdebut i optimismens tecken
OPTIMISM. I de kortare dikterna finns mera av poetisk finess och jag övertygas mera av bildernas sanning. Trots att världen ser ut som den gör idag, mynnar hela diktsamlingen ut i ett slags hopp och optimism, skriver Thomas Almqvist som läst Peter Gustavssons debutdiktsamling.
Helgessän: Själavård under läslampan
ATT LÄSA. Läsning är en ömklig frihet när den förklätt sig till eskapism. Ömklig men inte sällan välbehövlig. Läsning som frigörelsehandling är ögonblicket då man låter sig ledas utan att man vet vad som väntar på nästa sida. Vilka vyer träder då inte fram för oss, vilka andra (läs)vägar öppnas inte? skriver Robert Myhreld.