PROSA. ”Förmågan att plocka upp en tidningsnotis eller en anekdot och förvandla det till stor litteratur om något väsentligt är sällsynt. Det förvånar inte att ”Netanyahus” belönades förra året med Pulitzerpriset,” skriver Gregor Flakierski som läst Joshua Cohens aktuella bok.
JUDENDOMEN. Boken är i stort sett heltäckande vad gäller förklaringar till varför fester och högtider firas inom judendomen, skriver Katrine Hamori, som läst ”Barnens judiska år” av Johanna Schreiber.
ANINGSLÖSHET. Katrine Hamori chockades av Micael Bindefelds aningslösa uttalande i SVT:s talkshow “Carina Bergfeldt”. Det Bindefeld gjorde var att upprepa nazisternas påstående om att vara jude är att tillhöra en ras, anser Hamori. Här reder hon ut begreppen.
LITTERATUR. Ett av årets teman under Bokmässan 2023, i Göteborg, är judisk kultur. Medarrangören Judisk kultur i Sverige kan redan nu presentera en rad internationella författarnamn till mässan.
IMA – som är en oberoende kulturell institution – ger oss ett utmärkt exempel på diversifiering av den judiska historien i Orienten och vad den har givit oss i intellektuell rikedom, skriver Anne Edelstam, som sett en aktuell utställning i Paris.
PROSA. Idag är det Förintelsens minnesdag och 75 år sedan Auschwitz befrielse. Romanen Det var jag som skulle dö av Natalie Verständig Axelius känns som ett mycket viktigt bidrag till den redan omfattande vittneslitteraturen, skriver Elisabeth Brännström.
AVDAMMADE MÄSTARE. “Här finns inga schablonmässigt onda eller goda.” Jesper Nordström skriver om den ungerske författaren György Kardos som emigrerade till det så kallade brittiska Palestinamandatet.
FÖRÄNDRING. “Över åren har musiken förändrats. Jazzen har influerat, liksom lite ragtime.” Thomas Wihlman tar tempen på klezmerscenen.
KRISTALLNATTEN. Idag den 9 november är det 80 år sedan Kristallnatten, då våldet mot judar i Nazityskland slog ut i full blom, och Weidermanns bok är en viktig pusselbit i förståelsen över hur ett helt folks kultur kunde slås i spillror, skriver Jesper Nordström.
