Ensamhet och ordglädje
SKRIVLUST. Det märks verkligen att Gerda Antti har kvar lusten att skriva och känner glädje med orden, skriver Bo Bjelvehammar.
Ontologisk munterhet i Péter Esterházys sista bok
GENREÖVERSKRIDANDE. Den ungerske författaren Péter Esterházys sista bok Bukspottkörteldagbok har utkommit på svenska. Cecilia Persson jublar av litteraturkärlek och gråter av litteratursorg för att ett av de författarskap som hon håller allra högst är borta.
Lättillgängligt om misskrediterade konstnärskap
OMLÄSNINGAR. Litteraturvetaren Lena Kåreland gör i sin nya bok en rad omläsningar av misskrediterade kvinnliga författare, konstnärer och tänkare. Anna Remmets har läst en något spretig essäsamling.
Vilket kändisskap som helst duger för att bli författare
KÄNDISSKAP. ”Det hävdas att det enbart i Stockholm finns över fyra miljoner osålda böcker. Det är bra, kan du argumentera, eftersom det tyder på en demokratisering av det tryckta ordet. Men det är också möjligt att det avspeglar en förslappning”, skriver Vladimir Oravsky.
Duras litterära universum
SPRÅKVIRTUOS. ”Liksom många andra västerländska författare är Duras ambivalent i sin skildring av kolonialt våld. Å ena sidan beskriver hon illusionslöst kolonialismens grymhet och cynism och å andra sidan framställer hon den koloniserade platsen i sig som en våldsam och barbarisk plats.”
Textrespons och litteraturkritik är två olika läsarter
LITTERATURKRITIK. ”Det optimala är kanske om både skrivläraren och litteraturkritikern förenar responsiva och kritiska läsarter?” skriver Cecilia Persson.
Att förstå skrivandet är att förstå livet men vem kan förstå det?
ESSÄ. Om skrivandets bevekelsegrunder (Tavla utan titel av Melker Garay)