DRAMATIKER. Carsten Palmer Schale ger här en introduktion till Anne Charlotte Leffler. En författare och dramatiker som länge var bortglömd, trots att hon var ett av de största namnen på Strindbergs tid, men med tiden har blivit återupptäckt. För närvarande spelas till exempel “Dom enda relevanta” på Strindbergs intima teater.
KONSTBOK. “Det ockultas återkomst” är en essäsamling av Lena Månsson där tio visionära konstnärer verksamma under moderniteten förlänas varsitt kapitel. Erik Bovin har läst den med stor behållning.
MAKT. Det enda värre med ett dåligt samhälle, är ett förljuget samhälle där ”sanning” bara handlar om vem som har mest makt att lura på andra sin världsbild. Regina Zaitzova skriver om Gaslighting vilket hon menar är 2022 års ord.
GENUSFRÅGAN. “I mötet saknar männen förebilder. Vad händer då? Tänkbart är att mannen, den heterosexuella åtminstone, drar sig undan för att han blir osäker. Eller så slår det över i överdriven manlighet och då ligger kvinnoföraktet nära”, skriver Lars Thulin.
ARBETARROMAN. “Underverken är en nutida feministisk arbetarroman som på ett precist och osentimentalt språk berättar om människor som lever sina liv så gott det går,” skriver Carolina Thelin.
MASKULINITET. Jesper Nordström belyser hur August Strindberg faktiskt var en tidig och därtill briljant skildrare av toxisk maskulinitet.
ROMAN. “Nina Åkestam Wikner är en skicklig stilist och hon har skrivit bra grejer förr och hon har dessutom humor,” skriver Carsten Palmer Schale som inte är helt nöjd med hennes senaste roman “Tribunalen.”
TRYGGHET. “Om vi fortfarande jobbar – tjänar pengar och därmed inte är ekonomiskt beroende av någon man – vilken skada gör då de kvinnligt kodade sysslorna som vi utför på vår fritid? Vari ligger det stora felet? Är det bara för att sysslorna inte utförs av män?”, skriver Anna Bergengren.
KONSTBOK. Susanne Liljedahl har tagit del av Lill-Marit Bugges collagekonst i boken En armé av kvinnor och är entusiastisk.
