PROSA. Det som jag personligen fäster mig vid och gillar hos Gunnar Brulin är att han aldrig någonsin, i någon av sina böcker, hänger sig åt cynismer eller ironier. Han vill undersöka, bena ut, avtäcka, analysera, skriver Erik Löfvendahl.
STILSÄKER. Bortsett från att strukturen efter ett tag alltså känns lite väl konstruerad är María Gainza med sin svala, ganska avskalade prosa stilistiskt säker som skönlitterär författare. Hon strör med lätt hand ut skärvor som tillsammans utgör koncentrerade bilder av människoöden och relationer, skriver Anna Remmets.
