Världen behöver fler gröna länder

Krönikor/Samhälle
Foto: Gerd Altmann

GRÄNSÖVERSKRIDANDE. Att främja en grön och klimatsmart samhällsutveckling handlar om att fånga upp hela berättelser om hur samhället ska förändras i stort, menar Vladan Lausevic.

Ambitioner för nya miljöpolitiska lösningar och satsningar för en grönare framtid för samman människor såväl lokalt som globalt. Det påverkar även utvecklingen hos olika politiska aktörer där fler kan enas och kompromissa för en utveckling bestående av både gröna investeringar, skatter och marknadsmekanismer.

Till exempel kunde nyfikna stockholmare i onsdags lyssna på den gröna och liberala tankesmedjans Fores seminarium där liberalen Mattias Svensson och socialisten Jens Holm förde ett konstruktiv samtal och kompletterade varandras argument i diskussionen om miljöpolitik som omfattade både synen på samhällets, statens och individens roller.

I diskussionerna om miljö och klimat är det vanligt med att ställa frågan vad lilla Sverige kan göra åt det? Historiskt sett har det gjorts mycket i Sverige för att främja grön samhällsutveckling. FN hade sin första miljökonferens i Stockholm i juni 1972 som lyfte upp frågan om hållbar utveckling, erkände miljöproblem som gränsöverskridande samt behovet av mellanstatliga lösningar. Att Sverige var drivande i frågan berodde mycket på det höga politiska intresset för FN som gick hand i hand med neutralitetspolitiken. Men det berodde även på insikten att länder i Europa liksom i andra världsdelar påverkade varandra både regionalt och globalt med industrialiseringens negativa konsekvenser som utsläpp och föroreningar.

Idag utgår miljöpolitiska diskussioner ofta från att det handlar om globala intressen. Det är röster som runt om i världen ställer krav på både lokala åtgärder som ger bättre luftkvalitet och renare vatten liksom globala åtgärder som att haven ska vara rena från skräp och att handel inte ska leda till fler utsläpp som bidrar till temperaturhöjningar. Det påverkar synen på vilken statens roll ska vara. FN-systemet har historiskt baserat sig på att stater vill göra sina intressen till globala medan agerandet för bättre miljö och klimat går ut på globala intressen ska implementeras av staterna.

Aktivism spelar också en vital roll för att påverka och legitimera institutioner på olika beslutsnivåer. Parisavtalet utgör därför ett exempel på hur demokratin också blivit mer globaliserad sedan det kalla krigets slut.

Genom att främja den gröna utvecklingen formas en mer kosmopolitisk samhällssyn där människor formar nya relationer, solidaritet och gemenskap med varandra. Miljöpolitiken för samman politiska aktörer som kan vara oense i ekonomiska frågor som inkomstbeskattning och liberaliseringar av marknaden men som har lättare att komma överens och kompromissa i just miljöfrågorna. Liksom att politiken utöver de ekonomiska faktorerna går ut på att främja kosmopolitisk och transnationell syn på institutionell utveckling och mänsklig organisering.

Birgevich, Smith och Bakker. Översättning från Unpacking the social (GAL/TAN) dimension of party politics: Euroscepticism and party positioning on Europe’s “other”.

Det som förenar GAL-aktörer som liberaler, socialister och gröna är just viljan att verka för progressiv samhällsutveckling där miljöskydd går före ekonomisk vinning, där kostnader i form av gröna skatter i investeringar anses vara värda att ta för en grönare och hälsosammare framtid. Samtidigt har den gröna utvecklingen under de senaste decennierna lett till motstånd hos nationalistiska och auktoritära TAN-aktörer som bemött miljöfrågorna med skepsis eller med förnekande. Ointresset för och motviljan att anamma konkretare miljöpolitik har även sina funktionalistiska förklaringar där TAN-aktörer föredrar ekonomisk vinning före miljöskydd och att man främjar en mer nationalistisk samhällssyn med åsikter som att europeiska institutioner liksom FN antingen ska upphöra att existera eller vara starkt begränsade.

Samtidigt är det intressant hur gröna idéer kan påverka olika aktörer oavett ideologi. Medan Trumps administration agerar med TAN-anda genom att säga nej till Parisavtalet och ja till kol så svarar delstater som Kalifornien i GAL-anda med att säga ja till Parisavtalet och ja till solenergi. Å andra sidan agerar den auktoritära och nationalistiska kinesiska regeringen i mer GAL-riktining genom att främja grönare ekonomisk utveckling och klimatsäkerhet för Kinas befolkning. Det handlar om olika intressen. USA:s regering vill skydda kolindustrin och minska sitt finansiella stöd till FN. Den kinesiska regeringen vill stimulera sin ekonomi men även skydda sig själv från folkligt missnöje, demonstrationer och krav på demokratisering på grund av miljöproblemen. I Kina minns ledande politiker att miljöproblem var en stark anledning till att Sovjetunionen föll samman.

Men allt detta förhindrar inte att fler amerikaner, européer och kineser att komma i kontakt med varandra och höja sina röster globalt för en grönare värld.

Morgondagens utveckling rörande miljö och klimat kommer att basera sig på viktiga kompromisser och balansgång som omfattar både gröna förbud, investeringar, zoner, skatter, och marknadsåtgärder. För Sveriges del behövs GAL-visioner för hela samhällsutvecklingen och den gröna omställningen med fokus på både individuella friheter och det offentliga agerandet. Lokalt blir det viktigt att ta ett till steg ifrån det gamla klassamhällets uppdelning så att fler svenskar anammar gröna livsstilar, produkter och transportsätt.

Sverige har sedan tidigare goda förutsättningar för att mer kan göras för miljön som en del av en globala utveckling vilken inte hänger på i- och u-länder utan direkt siktar mot att fler gröna länder formas. Om fler människor globalt sluter sig bakom de gröna visionerna och ambitionerna kan 2020-talet bli ett decennium av både en grönare och en mer demokratisk globalisering.

VLADAN LAUSEVIC

 

 

 

 

 

 

 

Alla artiklar av Vladan Lausevic

Vladan Lausevic är stockholmare och aktiv som skribent, liberal debattör och aktivist med intresse för såväl mjuka som hårda politiska frågor. I bagaget har en examen i historia och Europastudier. Vladans motto: “Jag har ingen identitet, jag har bara identiteter”.

Det senaste från Krönikor

Vår iskalla värld

OMÄNSKLIGHET. ”Varje kropp en historia, inte menad att förstås utifrån regelverk eller