TRUMP. ”Med alla nedrivande krafter, som skulle spädas på om Trump återkommer till presidentposten, ser onekligen nuläget dystert ut,” skriver Bert Mårald.
Världen håller på att militariseras. Samtidigt vill de flesta se ett slut på våldseskaleringen. Drömmen om en fredlig värld lever vidare, men hur ser vägen dit ut?
I en debattartikel i Dagens Nyheter nyligen ventilerade freds- och konfliktforskaren Erik Melander, utifrån den blodiga kraftmätningen i Ukraina, den intrikata frågan. Utgången är oviss men Melander ser ingen annan utväg än att Ryssland militärt besegras.
Hitler och Putin
I Wilhelm Agrells färska bok En tid för krig. Europas väg mot storkonflikt 1939 och 2022, med en dubbelexponering av Adolf Hitlers och Vladimir Putins krigsplanering, blir slutsatsen densamma. Redan på bokomslaget möts vi av de båda tyrannernas bitska blickar, inriktade på folkförtryck och naket våld.
Det rör sig om imperialistiskt tal om krig som oumbärliga stålbad, där människor ses som kanonmat. I Putins paranoida historieromantiska världsbild, inspirerad av fascistiska ideologer, är utgångspunkten 800-talet.
Finns det en ljusning för ryska folket?
Avlägsna är de program som Hugo Grotius, Immanuel Kant och Raphael Lemkin en gång skisserade för folkrätt, bestående fred och juridisk bestraffning av folkmord. Ryska folket längtar säkert, trots all intern propaganda, innerst inne efter ett bättre styre. Sedan nuvarande regim avvecklats borde det finnas en ljusning för ryska folket. Det nattståndna talet om den egna statens storhet utan hänsyn till medborgarnas välmåga är förlegad.
Historiska paralleller
Militära nederlag kan bana vägen till en anständig stat. Historiska paralleller kan åberopas. Det vilade en naiv aningslöshet över 30-talets appeasement och förnedrande Münchenavtal. Det var först sedan Hitlertyskland militärt besegrats som det blev möjligt att förvandla landet till en fredlig stat, som inte hotade sina grannar.
Även om det kan tyckas långsökt går det att dra en parallell till Sveriges utveckling. 1862 höll domprosten och nykterhetsfrämjaren Peter Wieselgren ett tal vid årsdagen av nederlaget vid Poltava 1709.
På tidens retoriska maner yttrade han att den svenska hjältedikten fick anses avslutad med kapitulationen, men också att den svenska åkerbruksången då tog sin början. Sverige hade letts in på de inre fredliga erövringarnas bana. Wieselgren var påverkad av historieskrivaren Anders Fryxells kritiska syn på Karl XII som regent. Det var åsikter som återkom under Strindbergsfejden.
I boken Tyrannens tid beskriver Magnus Västerbro folkets lidande under Karl XII:s långvariga krig, som sannolikt förkortade stormaktsepoken. Avgörandet för Sverige kom 1809, då Finland gick förlorat. Därefter anpassade sig det bernadotteska Lill-Sverige till att hålla sig inom givna territoriella ramar.
Allvarligt läge om Trump blir återvald
På samma sätt som mindre stater fick europeiska stormakter som Tyskland, Frankrike och Storbritannien gå samma väg. I det läget blir krigen förlegade och som rättesnöre kan FN-stadgans principer få återkomma. Efter det kalla krigets slut fanns en förhoppningsfull glipa, som snart gick förlorad. I Sverige tonades hotbilden ned, med försvagning av militärt och civilt försvar. De flesta blundade för Harvardprofessorn Samuel Huntingtons profetia om kommande kulturkrig.
Med alla nedrivande krafter, som skulle spädas på om Trump återkommer till presidentposten, ser onekligen nuläget dystert ut. Trots det har mänskligheten inget annat val än att på sikt vända militariseringen ryggen. Inte minst till klimatomställning behövs ökade resurser.
info@opulens.se
