Dr Whistleblower and Nurse Truth. Del 3 – Falska nyheter och dold syrebrist

Media.
Collage: C Altgård / Opulens.

LÖGN. Läkaren Jon Tallinger och sjuksköterskan Latifa Löfvenberg har under april och maj spridit felaktiga uppgifter och konspirationsmyter om äldre coronasmittade svenskar. Spridningen har främst publicerats på högerextrema medier men även nått mer etablerade medier som i Kroatien. I denna granskande serie i tre delar (här hittas del 1 och del 2) beskrivs fallet och hur falska uppgifter använts för att legitimera auktoritära åtgärder, driva en oetisk ekonomisk agenda och sprida misstro i samhället.

 

”Alla patienter, även i hemsjukvård eller på äldreboende, skall bedömas individuellt vid insjuknande i svår covid-19. Vid hög biologisk ålder särskilt i kombination med andra sjukdomar är det osannolikt att patienten kan dra nytta av syrgasbehandling eller intensivvård. Finns ingen tydlig patientnytta gällande kurativ behandling övergår vården när det blir aktuellt till palliativt skede. Vi rekommenderar att beslut om övergång till palliativ vård tas av två läkare gemensamt i samråd med patient och anhöriga.” (Region Gävleborgs direktiv om syrgasbehandling till äldre covid 19-patienter.)

En anledning till varför rykten och konspirationsteoretiska resonemang om massiv syrebrist har spridits både i och utanför Sverige beror bland annat på problematiken med det som kallas för ”dold syrebrist”. Den dolda syrebristen gestaltar sig hos främst äldre coronapatienter. Det går ut på att patienten som efter att ha fått behandling och anses befinna sig i gott skick plötsligt dör eftersom vårdpersonalen eller även anhöriga inte har märkt att patienten lider av syrebrist.

Från flera håll i världen har det rapporterats om att patienter med covid-19 ibland känner sig pigga och verkar klara i huvudet trots att man har mer eller mindre kraftig syrebrist i blodet. Det är något som bland andra läkaren Gustaf Edgren påtalat och som Folkhälsomyndigheten känner till och försöker hantera.

Fenomenet kallas även för ”tyst hypoxi”. Den är fortfarande i begränsad omfattning vetenskapligt utredd vilket gör att vårdpersonal inte har all nödvändig kunskap för att förstå varför den dolda syrebristen uppstår. SVT:s medicinreporter Josefin Lennen Merckx menar att istället för att drabbas av panik och andnöd är en del patienter så lugna och till synes opåverkade att patienten själv, dess anhöriga och vårdpersonalen, kan vaggas in i ett bedrägligt lugn.

Fenomenet gör det svårare att rädda livet på patienter, bland annat eftersom äldre patienter inte kan få syrgas utan undersökningar och bedömningar. Detta då även överdoser av syrgas kan leda till dödsfall. Den dolda syrebristen kan i sin tur påverka hjärnan och andra organ negativt.

Björn Eriksson, sjukvårdsdirektör i Stockholm, menar att orsaken till att många äldre dött inte är den faktiska avsaknaden av syrgas på särskilda boenden. I en intervju för tidningen Världen Idag påpekar han problemen med påståenden som Jon Tallingers.

Tallingers reaktion på instruktionsvideon från Region Stockholm, i samarbete med Palliativt kunskapscentrum och Stockholms sjukhem, var att han såg en humanitär katastrof. Enligt hans bedömning skulle runt 20 000 liv kunna räddas. Men hittills finns inga belägg för att det pågår någon humanitär katastrof i Sverige orsakad av syrebrist i vården.

Björn Eriksson menar att läkarna på boendena som vanligt gör medicinska bedömningar och att patienterna får dropp, läkemedelsbehandling och så vidare vilket gör att de kanske inte behöver den där andningsvården. Det finns också lediga platser med syrgas på intensivvårdsavdelningar och inom geriatriken, men att många äldre vill vara kvar på sitt boende. Vidare menar han att situationen inte är en ekonomisk fråga. Om patienten behöver syrgas så kan det vara bättre att flytta honom eller henne till ett sjukhus där möjligheter och resurser finns.

Läkaren Hedvig Glans, verksam vid Karoliska Univeristetssjukhuset, menar att även om majoriteten, men inte alla coronapatienter, skulle behöva syrgas så behöver man det under olika perioder beroende på patienten.

Det finns mycket forskning sedan 1970-talet om varför människor skapar och dras till konspirationsteorier. En förklaring är att människan i sig i grunden är en irrationell varelse som är styrd av känslor och att vi oftare snarare tar till oss myter än fakta och rationella observationer.

Konspirationsteorier skapas ofta med politiska syften för att anklaga och skuldbelägga en viss grupp vilken påstås ha en dold och omoralisk agenda. Ofta skapas dessa teorier under perioder som upplevs som oroliga, krisartade och påfrestande. Alltså under perioder när många människor är rädda och därför söker efter enkla och snabba förklaringar på komplexa problem, som nu i samband med den pågående pandemin.

En annan orsak till konspirationsteorier är ekonomiska intressen. I fallet med Jon Tallinger verkar den anledningen vara den främsta. För hela myten om den humanitära katastrofen och “genociden” är sammankopplad med Tallingers ambition att tjäna pengar genom försäljning av syrgas till offentliga och privata sjukvårdsinstitutioner. Ett intresse som även kan styrkas med Tallingers inlägg på sitt Facebookkonto där han ägnar sig åt att sälja skyddsmasker samt frågar efter donationer via Swish.

Om några år kommer det vara lättare att resonera, utvärdera och analysera hur den svenska coronastrategin stått sig i jämförelse med andra länders. Det kommer också vara lättare att dra kunskap och lärdomar vad som globalt egentligen hände i samband med pandemin. Tyvärr kommer det även att finnas många tråkiga, tragiska och hemska berättelser som framtida generationer kommer att läsa om. Inklusive historien om hur Dr Whistleblower and Nurse Truth försökte utnyttja situationen för att främja rädsla och tjäna pengar genom att manipulera rädda och osäkra människor med lögner.

“Alla patienter, även i hemsjukvård eller på äldreboende, skall bedömas individuellt vid insjuknande i svår covid-19. Vid hög biologisk ålder särskilt i kombination med andra sjukdomar är det osannolikt att patienten kan dra nytta av syrgasbehandling eller intensivvård. Finns ingen tydlig patientnytta gällande kurativ behandling övergår vården när det blir aktuellt till palliativt skede. Vi rekommenderar att beslut om övergång till palliativ vård tas av två läkare gemensamt i samråd med patient och anhöriga.” (Region Gävleborgs direktiv om syrgasbehandling till äldre covid 19-patienter.)
VLADAN LAUSEVIC
vladan.lausevic@opulens.se

Vladan Lausevic är stockholmare och aktiv som skribent, liberal debattör och aktivist med intresse för såväl mjuka som hårda politiska frågor. I bagaget har en examen i historia och Europastudier. Vladans motto: “Jag har ingen identitet, jag har bara identiteter”.

Det senaste från Media

0 0kr