Kvinnliga filmskapare långsammare än manliga

Nyheter.
Svenska Filminstitutets jämställdhetsrapport “406 dagar – en tidsfråga” visar att det tar betydligt längre tid för kvinnliga filmskapare att färdigställa spelfilmer (foto: Lars Pehrson / SvD / TT)

FILMBRANSCHEN. Hur lång tid tar det att göra en långfilm i Sverige? Det beror på om upphovspersonerna är män eller kvinnor. Svenska Filminstitutets årliga jämställdhetsrapport visar att kvinnor behöver mer tid.

Fakta: “406 dagar – en tidsfråga”

Svenska Filminstitutets årliga jämställdhetsrapport är en kontinuerlig fördjupning inom film och jämställdhet.I årets rapport “406 dagar – en tidsfråga” tittar man närmare på tidsaspekten. Det är första gången som den sätt under lupp i rapporten.

I genomsnitt tar det 1 243 dagar för en spelfilm att bli klar från första utvecklingsstöd till det att filmen har premiär. Det vill säga ungefär tre år och fem månader. Motsvarande tid för en dokumentärfilm är 1 435 dagar.

Det visar sig att det tar betydligt längre tid för kvinnliga filmskapare att få klart spelfilmer. Bland annat sitter kvinnliga filmskapare fast längre i de faser av filmskapandet som är extra ekonomiskt utsatta.

Källa: Svenska Filminstitutet

Årets jämställdhetsrapport från Svenska Filminstitutet fokuserar på hur lång tid det tar för män respektive kvinnor att bli färdiga med en film. Rapporten “406 dagar – en tidsfråga” visar att det finns stora skillnader vad gäller tidsåtgången, vilket i sin tur också påverkar vilka filmer som blir till och får premiär under ett år.

Det tar längre tid för kvinnliga filmskapare att göra en spelfilm än vad det tar för manliga. Skillnaden är stor beroende på vilket kön regissören har, men störst är den beroende på vem som ligger bakom filmens manus. För en film med en kvinnlig manusförfattare tar det i snitt 1 151 dagar innan filmen blir färdig, vilket är 406 dagar mer än vad det tar att färdigställa en film med en man som manusförfattare.

Får högre stöd

När det gäller spelfilm är den stora tidstjuven utvecklingsfasen, skriver man i rapporten. Kvinnliga filmskapare beviljas i regel högre och fler utvecklingsstöd per filmprojekt, men de har sedan större svårigheter än män med att säkra den viktiga externa finansieringen som krävs för komma vidare till produktion.

Men när det gäller dokumentärfilm är det i stället männen som är sölkorvar. Här ligger tidsskillnaden främst i produktionsfasen. Rapporten pekar på ett samband mellan hur lång tid en dokumentärfilm tar att producera och dess totala budget. Skillnaden, kan man läsa, skulle kunna förklaras av att mäns dokumentärprojekt i högre grad är större och kräver både mer tid och pengar.

Inget samband

Blir en film bättre ju mer tid man lägger på att jobba med den? Nej, rapporten kan inte visa på något klart samband mellan kvalitet och hur lång tid det tar att göra en film.

Även på andra håll är jämställdheten skev i filmbranschen. Rapporten visar förvisso att andelen kvinnor som söker stöd för nya filmprojekt har ökat något de senaste åren, men det är fortfarande fler manliga filmskapare som söker projektstöd.

Fakta: “406 dagar – en tidsfråga”

Svenska Filminstitutets årliga jämställdhetsrapport är en kontinuerlig fördjupning inom film och jämställdhet.I årets rapport “406 dagar – en tidsfråga” tittar man närmare på tidsaspekten. Det är första gången som den sätt under lupp i rapporten.

I genomsnitt tar det 1 243 dagar för en spelfilm att bli klar från första utvecklingsstöd till det att filmen har premiär. Det vill säga ungefär tre år och fem månader. Motsvarande tid för en dokumentärfilm är 1 435 dagar.

Det visar sig att det tar betydligt längre tid för kvinnliga filmskapare att få klart spelfilmer. Bland annat sitter kvinnliga filmskapare fast längre i de faser av filmskapandet som är extra ekonomiskt utsatta.

Källa: Svenska Filminstitutet

TT Nyhetsbyrån

Opulens är ett dagligt nätmagasin som vill stärka kulturjournalistikens opinionsbildande roll. Kulturartiklar samsas därför med opinionsmaterial – allt med en samhällsmedveten blick där så väl klimatförändringarna och hoten mot yttrandefriheten som de sociala orättvisorna betraktas som självklara utgångspunkter.

Det senaste från Nyheter

0 0kr