Veckans vax: Perrey & Kingsley

Musik.
Montage: C Altgård / Opulens.

RETROKULTUR. Jesper Nordström gör en intressant jämförelse mellan jazz och elektronisk musik. Duon Perrey & Kingsley tycks utgöra en fusion av begreppen.

Jazzen gjorde en vandring från rännsten till finrum. Från New Orleans danspalats och bordeller till luftkonditionerade akustiskt korrekta konsertsalar. I stort sett togs detta steg när Dizzy Gillespie och Charlie Parker gjorde jazzen till ”sitta-ner-och-lyssna-musik” i stället för något att dansa till.

Den elektroniska musiken gjorde närmast exakt en motsatt resa.Det började med tyska allvarsmän à la Karlheinz Stockhausen som i Darmstadt satt och var sammanbitna teoretiska humorbefriade och klippte i rullband och bygde egna ringmodulatorer, och så utvecklades det hela i en lång kedja till rave, eller rejv, som blivit en försvenskning av ordet. Fast i duon Perrey & Kingsley möts dessa motgående rörelser lite. Två herrar som verkade omedvetna om hur deras framtoning som laboratoriemän i vit rock krockade med trams-å-flams-musiken. Det resulterade i det stilbildande albumet från 1966: ”The In Sound from Way Out! (Vanguard)”. Om någon tycker att titel och omslagsdesignen verkar bekant så kan det bero på att Beastie Boys snodde både skivtiteln och omslagskonceptet till sin samlingsplatta med instrumentala spår när denna sammanställdes 1996.

Perrey & Kingsley skapade det slags musik som på skivsamlarspråk kallas ”novelty”, närmast ploj eller ”nyhetens behag” och det är verkligen inte något jag mäktar lyssna på i alltför stora doser. Den står som en musikhistorisk kuriositet mellan Jean-Michel Jarre och Tangerine Dream.

Det finns en chans att om du är 70-talist eller av ännu äldre årsmodell redan omedvetet hört duons musik. Magnus, Brasse och Eva använde den till små ljudeffekter i det populära barnprogrammet ”Fem myror är fler än fyra elefanter”.

Bakom järnridån passade den till de otaliga dockfilmer och animationer som nådde oss via SVT som hade som policy att importera barnprogram från öst och inte från USA. Av de två var det Jean-Jaques Perrey som mest trivdes i rampljuset och visste att förvalta sitt pund. När sådan här easylistening fick ett uppsving igen på 90-talet turnerade han ensam med musiken som nyhipp gubbe och stod för soundtracket till cocktailpartyn igen. Lyssna på duons Swan’s splashdown” här!

JESPER NORDSTRÖM
jesper.nordstrom@opulens.se

Jesper Nordström är kulturskribent med inriktning på litteratur och idéhistoria, med särskilt intresse för modern poesi och tysk prosa. Han har även gjort resereportage från Berlin och Köpenhamn med inriktning på arkitekturhistoria.

Det senaste från Musik

Alexander Lövmark.

Äkta jazzglädje

JAZZ. Alexander Lövmark är äkta i sin framtoning, visar lust och glädje
Crosby på scen 1976 under Crosby & Nash show vid Frost Amphitheater, Stanford University. (Foto: David Gans / Wikipedia).

Crosby har hittat hem

MINNESORD. Musikern och kompositören David Crosby, grundare av banden Byrds och Crosby,
0 0kr