Radio 208: ”I’m a man”/Spencer Davis Group 1967

16 aug 2022
Radio 208 är en sommarserie som bjuder på hitlåtar från 60- och 70-talet. (Collage: Opulens)
Radio 208 är en sommarserie av Lars Thulin som bjuder på hitlåtar från 60- och 70-talet. (Collage: Opulens)

SOMMARSERIE. Varje dag under Opulens sommaruppehåll presenterar Lars Thulin en hitlåt från 60- eller 70-talet. En utgångspunkt finns i fenomenet Radio Luxembourg som sände på frekvensen 208 meter. Tidigare delar hittas HÄR

50. I’m a man/Spencer Davis Group 1967

Visst är de män, om än unga sådana, brittiska Spencer Davis Group. Underbarnet Winwood längst ned.

Om Itchycoo Park var en tjejlåt, så var denna killarnas låt på discot. Kanske var det så enkelt att titeln lockade dem, kanske drog de tunga rytmerna.

En del av kraften ligger i keyboarden, här en hammondorgel. Vid den stod Steve Winwood. Han betraktades som ett underbarn och spelade professionellt vid 14 års ålder i Spencer Davis Group. Bandets första hit var Keep on Running. Inkomsterna från denna gav Winwood möjlighet att köpa en egen orgel. Det är också Winwood, då 18 år, som sjunger här. Han har en speciell röst, lite tunn och nervig men mycket närvarande. Inte nog med orgelspel och sång – han har också, tillsammans med Jimmy Miller skrivit låten.

Två år senare tog jazz-rock-gruppen Chicago upp I´m a man i sitt debutalbum Chicago Transit Authority. De sög på karamellen. Deras version är sju minuter, dubbelt så lång som originalet.

Steve Winwood fortsatte i de kända och tunga rockbanden Traffic och Blind Faith. 1977 satsade han på en solokarriär. Två av de bästa låtarna från tiden på egen hand är Higher Love och Valerie. Tekniken hade utvecklats så då kunde Winwood spela alla instrument själv. (Imorgon: Blev ofta en av kvällens sista)

Här kan du lyssna på I’m a man!

Lars Thulin bylinebild
LARS THULIN
lars.thulin@opulens.se

 

Opulens är ett dagligt nätmagasin som vill stärka kulturjournalistikens opinionsbildande roll. Kulturartiklar samsas därför med opinionsmaterial – allt med en samhällsmedveten blick där så väl klimatförändringarna och hoten mot yttrandefriheten som de sociala orättvisorna betraktas som självklara utgångspunkter.

Telegrafstationen

Telegrafstationen

Veckans Opulens

Veckans Opulens kommer gratis via mail på lördagar. Du kan när som helst avsluta nyhetsbrevet. Anmäl dig här:

Genom att teckna nyhetsbrevet godkänner du Opulens integritetspolicy.

Opulens systermagasin

Magasinet Konkret

Gå tillToppen

Se även

PROGRESSIV ROCK. Jens Unosson har skrivit en text som knyter an till tidigare inlägg om det progressiva rockbandet Träd, Gräs och Stenar. Han kallar musiken han älskar för vintergatsmusik. rock, vinylskivor, Träd, Gräs och Stenar, Ola Åstrand, Peter Mosskin, progressiv rock, pyskedelisk musik,

Progressiv rock: Vintergatsmusik

PROGRESSIV ROCK. Jens Unosson har skrivit en text som knyter
PROGRESSIV ROCK. I Ola Åstrands nyligen publicerade text i Opulens om Träd, Gräs och Stenar omnämns en artikel Peter Mosskin skrev för tidningen Musikens Makt 1973. Här återpubliceras den nu med Mosskins tillåtelse.

Om epoken Träd, Gräs och Stenar – 1973

PROGRESSIV ROCK. I Ola Åstrands nyligen publicerade text i Opulens