Podd om poesin och om orden som faller ur

Litteratur.
Göran Greider. (Foto: Jan-Åke Eriksson)

PODD. Debattören, poeten, chefredaktören och journalisten Göran Greider möter Richard Dinter i vår podcast ”Dinter utan filter”, i ett samtal om poesi i vår tid och om hur dikt både kan födas ur politik och bli till terapi.

Mötet mellan filmregissören och radioproducenten Richard Dinter och Göran Greider sker digitalt via zoom. För Göran Greiders del förs samtalet från en sjukhussäng någonstans i Stockholm, där han är inne för behandling av sin cancer.

Göran Greider berättar hur hans första möten med poesin skedde via musiken, genom de sånger som hördes genom radion.

– Det var främmande ord som bröt sig in i vardagslivet och där man kunde se hur morsan ändrades när hon hörde dem, säger han.

Göran Greider är skeptisk till hur poesin har kommit att delas upp i olika läger, där den moderna lyriken har frigjort sig från de texter som förknippas med rytm och musik.

– Uppdelningen är ett sentida påfund, säger Göran Greider. I framtiden kan det leda till att Nils Ferlin ses som en större diktare än Gunnar Ekelöf, för han skrev sångbart, med texter som var anpassade för människans kropp och stämband. Gunnar Ekelöf, som jag håller högt, kommer då mer ses som en filosof och mystiker.

Göran Greider beskriver sin egen poesi som på gränsen mellan olika genrer.

– Det är poesi, prosa, samhällsdebatt och existentiella frågor i en sorts sammanblandning, säger han. Det jag skriver är inga Nils Ferlindikter, utan mer som en sorts utsöndringar av den stora helheten, som blir till lyriska anteckningar.

I samtalet, som varvas med musik och uppläsning av dikter, enas Richard Dinter och Göran Greider om skrivandet som något nödvändigt.

– För mig handlar det om att jag måste få ur mig saker, annars klistrar de fast i mig. Jag tänker på dig som en person där kranen alltid tycks stå på, säger Richard Dinter.

– Det stämmer. Jag skriver jämnt, säger Göran Greider.

Växlingarna mellan sina roller som skribent handlar för honom om att se på världen med olika blick, där prosan och poesin möts i gränslandet.

Prenumerera på Opulens nyhetsbrev gratis!

Välj om du vill ha nyhetsbrevet sex dagar i veckan eller på måndagar.
Prenumerera

– Jag kan skriva på en ledartext där några ord faller ut. De kan jag spara och göra till en dikt vid ett senare tillfälle. Det handlar då om att jag faller ut ur den rationella världen, och in i något annat.

Göran Greider, som fortlöpande gjort anteckningar om sin sjukdom, ser skrivandet som en terapi. Det får Richard Dinter att fundera kring varför kopplingen mellan skrivande och terapi ses som mindre värt.

– Är det för att man då nedvärderar det konstnärliga i den, säger han.

– Ja, det är underligt. För mig är det ren terapi. Litteraturen har alltid haft den effekten på människor, att den får en att känna sig läkt, säger Göran Greider.

HÄR hittar du podden.

JENNY WICKBERG
info@opulens.se

Jenny Wickberg är frilansande journalist och krönikör, bosatt i Lund sedan länge men med rötter i Stockholm och Stockholms skärgård. Hon har bland annat arbetat som reporter och krönikör på Skånska Dagbladet, och som reporter och redaktör på ETC Malmö och Dagens ETC. Som frilans har hon skrivit för över 40 svenska tidningar och tidskrifter, och har också skrivit tre reportageböcker för Pockettidningen R.

Det senaste från Litteratur

0 0kr