SPRÅKLÅDAN. Hej! Efter att gått igenom både skilsmässa och bouppteckning har jag fått nog av dokument, myndigheter och juridik. Så här i efterhand undrar jag om man kan ringa in typiskt byråkratspråk i språkvetenskapliga termer. / Karin Ferm
[DISPLAY_ULTIMATE_PLUS]
Hej Karin! Att du upplevde myndigheternas språk som svårt är egentligen exempel på ett potentiellt lagbrott för efter den så kallade språklagen införd 2009 är det enligt paragraf 11 myndigheters skyldighet att ”språket i offentlig verksamhet skall vara vårdat, enkelt och begripligt”.
Det är med andra ord ett slags självkritisk lagstiftning inifrån. Jag jobbade på 00-talet med vuxenutbildning inom området svenska, både för invandrare och svenskar, som av olika anledningar behövde bättra på sitt språk, och märkte att brev från arbetsförmedlingen, försäkringskassan och sociala instanser fick ett mer talspråkligt tonfall.
Men jag märker att jag glider ifrån din fråga nu, och vill säga att begreppet ”vänstertungt fundament” är ett typiskt kännetecken för byråkratspråk. Utan att själv hänfalla till snårigt språk och lingvistisk terminologi kan jag enkelt säga att det innebär att det kommer många ord före verbet, och verbet utgör ju ofta ”the bottom line” i en mening.
Ett exempel: ”Den på 30-talet i sitt hem för ett mordförsök utsatte högra handen till den i Chicago boende gangsterkungen Al Capone flydde i en svart Cadillac. Huvudpoängen är att boven flydde, men det tar 19 ord att komma till den.
Hade detta varit blåljusjournalistik i en kvällstidning hade det antagligen börjat med klatschiga ”Torpeden flydde i en svart bil. Först därefter en egen mening i stil med ”Han är känd som underhuggare till en ökänd gangster i brottsbelastade Chicago ” Kort sagt, om verbet kommer tidigt vet vi ”where the action is”.
Alla artiklar av Jesper Nordström
