Desertören som fick ett krigsmonument

Konst.
Bronssoldaten har flyttats från Tallinns centrum till en gravvård i utkanten av staden (Foto: Gette fra Stavanger/Wikipedia)

MOTSÄTTNINGAR. ”För esterna representerat bronssoldaten den sovjetiska ockupationen. Ryssarna i landet menar på att statyn hedrar minnet av förfädernas kamp mot nazi-Tyskland.” Idag den 9 maj firas Segerdagen, Sovjetunionens seger över Tyskland i andra världskriget. Rolf Karlman berättar historien om en staty i Estland som klyver landet.

Kristjan Palusali är en av Estlands riktigt stora idrottsmän. Han blev nationalhjälte efter att han tagit två guldmedaljer i brottning vid olympiska spelen i Berlin 1936 och är fortfarande en av Estlands mest älskade idrottsmän. Han var också fanbärare för sitt land i Berlinolympiaden. Efter hemkomsten hyllades Palusalu som en nationalhjälte. En tredjedel av invånarna i Tallinn hälsade honom välkommen hem från Berlin. En ungdomsturnering i brottning i Tallinn bär hans namn.

Kristjan Palusali upplevde också märkliga och dramatiska saker under krigsåren. Efter sin död blev han i form av en staty en komplikation mellan de stora folkgrupperna i det estniska samhället, esterna och ryssarna.

Efter att Sovjetunionen ockuperade Estland 1940 skickades Palusali som många ester på straffarbete i Sibirien. Han försökte fly med några andra fångar men infångades och dömdes till döden. Som ett alternativ fick han och några av de andra rymlingarna chansen att strida i röda armén mot Finland i fortsättningskriget. De hamnade i norra Karelen, nordväst om sjön Onega där fronten gick. Vid första bästa tillfälle tog han och några kamrater chansen och med livet som insats sprang de över till den finska sidan och skrek ”Finska pojkar, skjut inte ester” Där identifierades han av en annan elitidrottsman Heikki Savolainen, dubbel olympisk guldmedaljör i gymnastik. Männen hade haft vänskapliga kontakter under olympiaden i Berlin 1936. Sällan har ett möte mellan två soldater från olika sidor i ett krig varit så hjärtligt som det mellan Savolainen och Palusalu. Palusalu tilläts återvända till Estland som då var ockuperat av tyskarna. När röda armén återigen besatte landet 1944 hamnade han på nytt i Sibirien. Han frigavs först under Nikita Chrusjtjovs presidentperiod. Han avled 1987.

Bråket mellan Estland och Ryssland för drygt tio år sedan om bronsstatyn i Tallinn skapade storpolitiska förvecklingar. Ryssarna hotade till och med att avbryta de diplomatiska förbindelserna. Det märkliga med statyn som uppfördes under ockupationstiden till minne av de sovjetiska soldater som stupade under andra världskriget är att den troligtvis föreställer en estnisk desertör. För esterna föreställde statyn den olympiske guldmedaljören Kristjan Palusalu.

Den omdiskuterade statyn har nu flyttats från Tallinns centrum till en gravvård i utkanten av staden vilket ledde till upplopp och kravaller mellan rysktalande ester och polis under den så kallade Bronsnatten. Händelserna kring statyn visade på djupa splittringen i det estniska samhället.

På segerdagen varje år i början av maj vallfärdade tusentals ryssar i Estland till sin älskade ”Aljosa”. Den bronsstaty som för dem symboliserar Sovjetunionens seger över Hitlers Tyskland.

Om man reser genom Lasnamäe, en stadsdel i Tallinn där det i huvudsak bor ryssar, längs med St. Petersburgsvägen kommer man till den estniska försvarsmaktens kyrkogård. Runt statyn är det lugnt 364 dagar per år, men på segerdagen samlas tusentals ryssar för att lägga röda nejlikor framför ”Aljosas” fötter. På muren bakom statyn står det ”Till minnet av de som dog i andra världskriget” både på estniska och ryska.

Även om motsättningarna inte ligger långt under ytan i det estniska samhället märks det när rysktalande besökare vid statyn har med sig den sovjetiska flaggan med hammaren och skäran. Dock anses relationerna mellan de två stora språkgrupperna i Estland ha förbättrats betydligt de senaste åren.

Motsättningarna finns dock. För esterna representerar bronssoldaten den sovjetiska ockupationen. Ryssarna i landet menar på att statyn hedrar minnet av förfädernas kamp mot Nazityskland, på samma sätt som esterna varje år hedrar minnet av dem som deporterades till Sibirien.

ROLF KARLMAN
info@opulens.se

Opulens är ett dagligt nätmagasin som vill stärka kulturjournalistikens opinionsbildande roll. Kulturartiklar samsas därför med opinionsmaterial – allt med en samhällsmedveten blick där så väl klimatförändringarna och hoten mot yttrandefriheten som de sociala orättvisorna betraktas som självklara utgångspunkter.

Det senaste från Konst

Med bilen som konsthall

PUNKATTITYD. Maria Johansson har träffat Stockholmsbaserade Konsthall 323 som använder sig av
0 0kr