IRONI. Amor Towles måste älska att skriva. Han har en fantastiskt underhållande berättarstil med en ständigt närvarande ironi som ibland släpper fram en liten sarkasm som livar upp, skriver Robert Myhreld.
MUSIKEN. Kirill Serebrennikovs Leto är en tidsskildring där musiken och kärleken till den står i centrum, skriver Karolina Bergström. Filmen som har svensk premiär fredag nästa vecka framstår som en medryckande resa till forna tiders Sovjet.
KRAFTFULLT. Nattfjärilen heter en aktuell roman av Katja Kettu. Elisabeth Brännström har läst den och finner ”en skildring som med sitt kraftfulla ständigt växlande språk styr läsarens resa genom tiden och den finsk-ryska vildmarken utan att någonsin förlora takt, rytm eller känsla.”
MILITARISERING. Trumps plan att ytterligare militarisera det amerikanska samhället underlättas av utvecklingen under de två tidigare presidenterna Bush och Obama, skriver Lars Borghem i ett debattinlägg som ingående avhandlar amerikansk försvarspolitik i ett historiskt perspektiv.
GRÅ NYANSER. Kanske kan allt liknas vid november; att även den gråaste av månader har sina nyanser, sina hopplösheter och hoppfullheter, skriver Erik Cardelús apropå klimatkrisen och världsläget.
SAMTIDSKRITIK. Svensk konst tycks alltför ofta handla om att hitta rätt glöd att blåsa på vid rätt tillfälle, skriver Ida Thunström, i en samtidskritisk kommentar föranledd av Nationalmuseums alla brasklappar.
HISTORIA & NUTID. Ingela Brovik rapporterar från årets filmfestival i Berlin.
LÅNGDIKT. ”Hon var ett med sin modernism långt ifrån det programmatiska och platt politiskt som var idealet i den kommunistiska regimen, och först efter Stalins död ’återupptäcktes’ hon när den censoriska tvångströjan knöts upp något.” Jesper Nordström skriver om Marina Tsvetajevas Slutdikt.
ÖVERTYGANDE. ”Det är mycket elegant utformat och Julian Barnes beskriver målande och övertygande hur Sjostakovitjs slits mellan att bevara sin musikaliska egenart och tvingande genanta avkall på den personliga integriteten”, skriver Cecilia Persson.
AKTUELL. ”När Sergej Lebedev introduceras i Sverige har han en kvartett romaner om den sovjetiska historia som ännu formar dagens Ryssland. Nu släpps den första Vid glömskans rand på svenska”, skriver Mats Granberg.
