LYRIK, Bo Bjelvehammar har läst Kristina Lugns efterlämnade dikter och konstaterar att det i boken finns såväl spänning som stor poetisk charm, även om det stundtals brister i rörelse och dynamik.
KULTURHISORIA. Boken sätter in amerikanska maktstrukturer i ett större sammanhang och ger en slags snabbgenomgång av några av de mörkare sidorna av USA. Det menar Lis Lovén som läst Amerikanska mardrömmar av Per Leander.
KLASS. Nina van den Brink vann årets Augustpris för bästa fackbok, med biografin ”Jag har torkat nog många golv” om Maja Ekelöf. Jenny Wickberg fick ett samtal med henne om städerskan som blev författarinna, klassresor, folkbildning och en abort som räddade liv.
KORTESSÄ. Carsten Palmer Schale skriver om en klassisk litterär gestalt, nämligen Cervantes berömda romanfigur Don Quijote och hur Graham Greene skapade en modern motsvarighet. Framför allt handlar det om svårigheterna med att gestalta en människa som är alltigenom god.
LIVSFILOSOFI. “Vad som slår mig i antologins beskrivningar från tidigare epoker är att döden inte beskrivs som något transcendentalt. Den är snarare en fysisk plats”, skriver Lis Lovén som läst “Dödens idéhistoria”.
MINNESORD. Nyligen avled Hans Magnus Enzensberger. Jesper Nordström minns en sann intellektuell som: “stannade i detaljen för att studera fakta och blev en plirig gubbe som just därigenom kunde rasera de stora vidlyftiga systemen och kasta grus i maskineriet.”
POLITISERING. “Antologin är ibland inspirerande och ibland irriterande. Många av bidragen kritiserar med rätta politisering av vetenskap. Dock undgår de inte att själva ibland politisera.” Det menar Göran Dahl som läst Ideologier i vår tid.
PROSAKONST. Det må vara ett överanvänt uttryck, men Mörkret utanför lämnar mig med känslan av att inte en enda bokstav är överflödig, skriver Robert Myhreld som läst Cormac McCarthys roman, från 1968, som nu föreligger i svensk översättning.
NUTIDSHISTORIA. Det här är ändå en intressant roman, för det mesta välskriven och extra givande för dem som intresserar sig för Berlins nutidshistoria, skriver Elisabeth Brännström som läst “Stjärna 111” av Lutz Seiler.