NORSK KLASSIKER. Romanen Fåglarna tillhör inte bara en av den norske författaren Tarjei Vesaas stora höjdpunkter som författare, den är också en omistlig modern klassiker inom den nordiska litteraturen, skriver Tommy Gunnarsson.
SPRÅKFRÅGA. Hej! Jag har en fråga som kanske inte är av det slaget som du brukar få men jag ställer den ändå. När man ser på gamla journalfilmer från 1930-talet så låter rösterna så gälla och hurtiga att det nästan blir parodiskt. Varför låter de så undrar jag? / Kjell
PROSA. Knausgård blottlägger skickligt det mesta, allt från det skygga, det sårbara till det sköra i relationerna mellan tre kvinnor som står varandra mycket nära, men som på ett sätt inte når fram till varandra, skriver Bo Bjelvehammar.
SANTIAGO. ”Vi talar med varandra och vi möts i lokala sammankomster, så kallade Cabildos Abiertos, för att diskutera. En medborgardialog om en ny social pakt har inletts på bred front”. Opulens medarbetare Anna-Karin Gauding skriver om proteströrelsen i hemstaden Santiago.
KONST OCH TEKNIK. Mathias Jansson berättar om hur ny teknik används för att ge betraktaren en fördjupad kontakt med konsthistorien.
KONST. Identifieringspolitiken och åsiktspolariseringen har blivit vår samtida kanske största utmaning. Där ett verks sammanhang borde leda till problematisering, leder det istället ofta till förenklingar. Bristen på eftertänksamhet inom kultureliten tycks leda till att identitetspolitiken skapar identitetskonst, skriver Ida Thunström.
LITTERATUR. Marguerite Duras ger oss den unika möjligheten att kliva in i ett vanligen förborgat och djupt personligt tillstånd, skriver Catrin Villaume Fägerstrand som läst Anteckningar från kriget vilken nu kommit ut på svenska.
NOVELLER. Alla hennes noveller har en absolut, nästan trollbindande, förankring i just de platser de olika berättelserna utspelar sig på även om dessa är ständigt skiftande, skriver Anna Remmets, som läst en ny bok med återutgivna texter av Lucia Berlin.
