KOMMENTAR. ”Är ett par partypussar en polissak?” Det undrade Lars Thulin i slutet av maj i år med utgångspunkt i ett åtal mot SVT-profilen Micke Leijnegard för sexuellt ofredande. Nu kommenterar Thulin den fällande domen och dess konsekvenser.
När det olämpliga blir olagligt
Det finns olagliga beteenden. Och det finns olämpliga beteenden. Samt förstås beteenden som varken är olagliga eller olämpliga.
Ett olagligt beteende är kriminellt och ska påtalas och hanteras av rättsvårdande myndigheter. Ett olämpligt beteende är inte kriminellt och ska därför behandlas och lösas av de berörda personerna genom mellanmänskliga kontakter.
I ett samhälle som till viss del bygger på frihet under personligt ansvar och som tillåter öppna och fria umgängen medborgare emellan, kan inte samtliga olämpliga beteenden bli olagliga. För om det sker kan i princip alla kontaktytor vara potentiella brottsplatser.
Dessutom finns risken att rättsapparaten havererar under trycket av oräkneligt antal anmälningar. Misstänkta brott som dessutom är ganska svåra att utreda, då det mesta bygger på ord mot ord och hur saker uppfattats. Det är inte som åka in i en fartkamera som skriker 20 kilometer för fort.
Var går gränsen?
Därför måste samhället dra en gräns mellan olagligt och olämpligt, vilket är lättare sagt än gjort. Domen i fallet om pussandet under SVT:s fyllefest innebär att Stockholms tingsrätt i veckan påtagligt ökat antalet olagliga beteenden och lika påtagligt minskat antalet olämpliga. En större del av det som sker mellan människor är numera olagligt och ska inte längre behandlas av oss själva utan av staten.
Det handlar om programledaren Micke Leijnegards agerande. För en utförd puss mitt på munnen och en som inte riktigt lyckades, döms han till dagsböter för sexuellt ofredande och 10 000 kronor i skadestånd.
Fakta i fallet hittar du här, här och här. Allt detta bygger på förundersökningen som åberopades i tingsrätten. Något väsentligt nytt tycks inte ha presenterats under rättegången.)
Intressant är hur domstolen motiverar avgörandet. Nämligen det här har haft ”en så tydlig sexuell inriktning eller prägel att det faller inom det straffbara området”.
Puss eller kyss?
Låt oss titta på hur detta område numera ser ut. Handlingen var en och en halv puss, vilket innebär att någon berör en annan person med sina läppar: jag anser att det finns tre grader av denna handling.
1. Farmor-pussen. Den som äldre ger ett barn som varit duktig eller fyllt år. Den utdelas torr och snabb, oftast på pannan eller kanske på kinden.
2. Gud-vad-kul-att se-dig-pussen. Eller tack-för-att-ditt underbara fotbollsmål-pussen. Den ges ofta mitt på någons mun, ibland ganska hårt men är oftast torr och kortvarig.
3. Erotiska kyssen. Läppar möts, med öppna munnar, spelande tungor. Den är blöt och kan pågå under lång tid.
Att den erotiska kyssen kan upplevas som sexuell och skrämmande om den ges av fel person vid fel tillfälle är självklart. Därmed är den erotiska kyssen i oönskade sammanhang det som kallas sexuellt ofredande. För kravet för detta är enligt brottsbalken att offrets ”sexuella integritet” har kränkts”.
Hur är det då med farmor-pussen och med gud-vad-kul-att se dig-pussen? Kan de räknas som sexuella? Jag anser inte det.
Så vilken var pussen på festen? Var den sexuell? Kvinnan själv ger svaret under rättegången. Hon beskriver det som en puss på munnen, inget som den erotiska kyssen förmedlar.
Olagligt partypussande
Viktigt är också att partypussen inte utdelades i form av övergrepp av en okänd person. Utan av en vän och kollega på en fest. Stockholms tingsrätt ändå fastslagit att gud-vad-kul att se dig pussen vänner emellan på ett alkoholmarinerat party är sexuellt ofredande.
Den andra saken som tingsrätten bestämt är att den aktiva handlingen att acceptera en ursäkt för något man utsatts för, är av noll och inte värde. Den som accepterar ursäkten behöver inte ta ansvar för detta. Det går bra att ändra sig. Kvinnan ångrade sig i detta fall efter en dryg månad. Men hon kunde ha väntat i fyra år och tio månader till. Så lång är preskriptionstiden.
Varför ändrade sig kvinnan?
Det tredje är det mest upprörande. Och det är kvinnans skäl till att hon ändrade sig efter lång tid och gjorde anmälan. Hon blev förbannad på SVT:s ledning. För i princip sade cheferna där att Leijnegard är som han är och att han inte kommer förstå vad han gjort.
Kvinnan är alltså i första hand arg på sin arbetsgivares syn på Leijnegard.
Hon anser att SVT som arbetsgivare inte kan hantera sin personal. Kvinnan har förlåtit Leijnegard. Men hon blir förbannad på sin arbetsgivare bedömning av honom och förlåter inte dem. Hon går till domstol på grund av SVT:s beteende, men sätter Leijnegard på de åtalades bänk.
Olagligt kontra olämpligt beteende
Trots detta – i slutänden kokar allt ner till olagligt beteende kontra olämpligt beteende. Leijnegards beteende på festen var helt klart olämpligt. Vilket parterna var överens om och det som inträffade avslutades med en ursäkt som accepterades. Men var handlingen då straffbar? I så fall är mycket mer nu olagligt och mycket mindre är olämpligt.
I Aftonbladet har Åsa Linderborg kommenterat den aktuella domen i starka ordalag. Den talande rubriken lyder ”Det här är sorgens och skräckens dag”. Hon drar bland annat följande slutsats: ”Nu har vi svart på vitt att det är statens uppgift att reglera alla mellanmänskliga relationer som går snett.”
Sedan kan jag inte låta bli att ge en genusvinkel på ärendet. Åtskilliga män har blivit utsatta för samma sak som kvinnan. Men om en man gått in på en polisstation och sagt: för flera veckor sedan pussade en kvinna mig på munnen på en personalfest. Jag tyckte hon var jobbig och knuffade bort henne. Jag accepterade hennes ursäkt efteråt. Nu har jag ändrat mig. Jag anmäler henne för sexuellt ofredande.
Hur många tror att en åklagare skulle väcka åtal i det läget?
lars.thulin@opulens.se
