
För över 60 år sedan myntade Marshall McLuhan sitt berömda och påfallande träffande uttryck i första kapitlet av sin bästsäljande bok, Media: människans utbyggnader: “The Medium is The message” – “Mediet är budskapet.”
Sant som det var då tycks det ännu sannare idag, eller åtminstone så har sanningen i uttrycket blivit svårare att ignorera för de som bryr oss om kultur, konst och samhället.
Alltför ofta konsumerar många av oss sanslöst media utan att veta vad vi vill ha ut av det. Inte ens skapare verkar av innehållet veta varför de lägger ut till synes meningslösa bilder och videor som ändå lockar vår uppmärksamhet och tycks ta kontroll över våra känslor utan att vi själva egentligen någonsin går med på det.
Visst märker man att människors beteende har förändrats, men McLuhan argumenterar att teknologi förändrat sättet vi kommunicerar och tänker mer än vi anar.
Tanken kan vara skrämmande, men är inte negativ i sig. Vi bör inte ta en negativ attityd mot förändring överlag. Till en stor grad har teknologi som nätet exempelvis gett oss mycket mer frihet och gjort världen mer demokratisk. Numera kan vem som helst som har en mobil uttrycka åsikter och få tillgång till nästan obegränsat med information.
Ett annat exempel där teknologi räddar situationen är Sveriges casinoindustri. Staten har nu stängt ner alla svenska casino och låter inte privata företag driva någon fysisk casinoverksamhet i Sverige. Utan nätet hade vi inte haft någon frihet att spela med pengar på grund av dessa statliga beslut. Men med nätet har vi tillgång till ett alla bästa online casino i Sverige såväl som många utländska nätcasinon.
Men att det kan vara positivt betyder inte att det alltid är det eller att vi ska omfamna teknologi och innovation som om det urskillningslöst vore något positivt. Verktygen vi använder påverkar våra tankar, personligheter och synsätt, men någonting som kanske har en ännu större inverkan på samhället är det innehåll som vi konsumerar.
Det är särskilt viktigt att fundera över innehåll och plattformar som är gratis att använda. Är man inte kunden så är man produkten. Så här sa McLuhan för så länge sedan:
”När vi har överlämnat våra sinnen och nervsystem till privat manipulation av dem som skulle tjäna på att utnyttja våra ögon, öron och nerver, har vi egentligen inga rättigheter kvar.”
Pedagogen Neil Postman släppte i 1995 – knappt över 30 år efter McLuhans Media: människans utbyggnader – en bok med titeln Underhållning till döds.
Boken kommenterar på hur media som radio och TV påverkar oss på ett sätt som är helt annorlunda från typografi – böcker. Även om boken skrevs om TV är den relevantare än någonsin när man tittar på modern media i form av 30-sekunders videor och flöden som består av bilder och snippets utan mycket sammanhang.
Neil Postman framhäver TV:ns “bias för showbusiness framför verkligheten” och “underhållning framför information”. IUnderhållning till döds skriver han följande:
“Det är inte bara det att television är underhållande, utan att den har gjort underhållning till det naturliga formatet för att representera alla upplevelser. […] Problemet är inte att televisionen presenterar underhållande ämnen för oss, utan att alla ämnen presenteras som underhållande.”
Enligt statistik om skärmtid bland unga i Sverige använder över 80 % av tonåringar och en chockerande 45 % av 9-12 åringar sociala medier varje dag. Den största tiden ägnas inte åt att meddela varandra, utan åt att scrolla – att passivt ta in korta videor och bilder utan sammanhang och utan ett val om vad man ser härnäst.
Vi har redan börjat se effekterna som den moderna världen och dess media har på våra unga. Den välkända flynneffekten har sedan kring 2000-2010 för första gången börjat vända. Vi blir nu bokstavligen talat dummare. Det finns ännu inte direkt bevis på att minskningen orsakas av konsumtion av media, men när man ser korrelationen med uppkomsten av media är det inte en orimlig teori.
Och det handlar inte bara om intelligens. Antalet människor med ångestsyndromet och i detta årtionde högre än någonsin. Unga – den del av befolkningen som spenderar mest tid på sociala medier – har drabbats särskilt hårt.


