Stark roman om att passera som någon annan

13 nov 2020
Brit-Bennett
Brit Bennett. (Foto: Emma Trim)

HETA FRÅGOR. Hjärtlinjer är en stark och mycket välskriven roman om viktiga frågor som diskuterats i århundraden och fortfarande har en självklar plats i dagens politiska debatt, skriver Elisabeth Brännström.

Hjärtlinjer av Brit Bennett
Översättare: Sofia Nordin Fischer
Albert Bonniers förlag

Hjärtlinjer, av den afrikanamerikanska författaren Brit Bennett inleds 1968 i den fiktiva sydstatsstaden Mallard, en stad som är så liten att den inte ens finns utsatt på kartan. Mallards invånare är sedan begynnelsen afrikanamerikaner, men nästan alla är nu så bleka i hyn att de kan passera som vita. Detta gäller speciellt tvillingarna Stella och Desiree Vignes, två vackra, företagsamma flickor som rymmer till New Orleans när de är mycket unga för att skaffa sig nya, bättre liv. Några år senare kommer Desiree tillbaka med sin lilla kolsvarta dotter Jude. En oväntad, inte särskilt uppskattad, färgklick som får växa upp bland ljushyade grannar och skolkamrater som föraktar hennes mörka hudfärg, trots att de själva tvingas lyda under de raslagar som skapats av ett rasistiskt, segregerat samhälle.

Stella, däremot, återvänder aldrig hem. Hon försvinner från New Orleans utan att lämna sin nya adress till Desiree som förgäves söker efter henne. Hennes strävan är att bygga upp ett nytt liv där hon passerar som vit och ingen, inte ens hennes välbärgade, vite man eller hennes ljushyade, blonda dotter Kennedy, vet om hennes hemlighet.

Vitheten öppnar många dörrar som annars skulle ha varit stängda, men när dörrarna till det förflutna i sin tur slås igen och Stella blir mer och mer angelägen om att behålla dem låsta, uppstår nya problem som hon i sin allt överskuggande iver att byta liv inte helt och hållet hade räknat med. Det är inte förrän drygt arton år senare, då Jude och Kennedy av en slump träffas i Los Angeles, som hon försiktigt vågar närma sig sin släkt och sin hemstad.

Det genomgående temat i Hjärtlinjer lyder under den engelska benämningen ”passing”. Ett begrepp som kanske känns modernt och kontroversiellt men som är långt ifrån nytt eller okänt inom amerikansk litteratur. Uttrycket hänvisade till en början till svarta av blandad härkomst som för att komma ifrån förtryck och rasism beslöt sig för att ljuga om sin bakgrund. Detta alltså för att kunna leva ett mer privilegierat liv som helt vita. Begreppet kom med tiden att utvidgats till att gälla även de judar som levde som arier på utsidan av gettot för att rädda sig undan nazisterna. Successivt har det kommit att användas för alla som av olika skäl vill passera som någon annan för att vinna frihet eller få en bättre livskvalitet.

”Passing” började således dyka upp som ledmotiv i litteraturen i mitten av 1850-talet, som en del i debatten om slaveriets vara eller icke-vara, och genom åren har listan på böcker ‒ som innehåller flera kända författare, bland annat Mark Twain, Boris Vian, Langstone Hughes och Toni Morrisson ‒ blivit allt längre. Bennett, som är ett av de senaste tillskotten till genren, följer i berättelsen om Stella Vignes och hennes familj den mest traditionella synen på ”passing”. Men hon har också spetsat till frågan när hon valt att låta Stellas tvillingsyster Desirees dotter Jude förälska sig i en fantastisk man, Reese Carter, som fötts som kvinna och som brutit all kontakt med sin oförstående familj.

Reese vill operera sig för att helt kunna passera som man och i väntan på att ha råd med operationen plågas han svårt av att linda sina bröst för att de inte ska synas. Hans bröstkorg värker och är full av blåmärken, men trots den starka smärtan härdar han ut. Den enda som någonsin kommer att få känna till hela hans sorgliga historia är Jude, som älskar honom för den han är.

Brit Bennett är en mycket kompetent historieberättare och den allvetande, milda berättarröst hon använder i Hjärtlinjer för läsaren mycket nära romanens huvudpersoner. Berättaren, som känner dem alla väl och respekterar dem trots deras fel och brister, drar mjukt och följsamt men ändå helt osentimentalt in läsaren i de tankar som ligger till grund för alla deras inte alltid lätta men kanske ändå nödvändiga livsval.

Berättelsen rör sig icke-linjärt från femtiotal till nittiotal, men författarens skicklighet bidrar till att romanen aldrig känns rörig eller på något sätt diffus. Tvärtom framträder både tidsperspektivet och de problem som huvudpersonerna måste handskas med i ett ovanligt klart ljus. Hjärtlinjer är en stark och mycket välskriven roman, om viktiga frågor som diskuterats i århundraden och fortfarande, eftersom de ännu inte är lösta, har en självklar plats i dagens politiska debatt.

ELISABETH BRÄNNSTRÖM
elisabeth.brannstrom@opulens.se

Följ/gilla oss

Annonser

TelegrafstationenBehrang Kianzad - Vad kostar ett liv?

Veckans Opulens

Veckans Opulens kommer gratis via mail på lördagar. Du kan när som helst avsluta nyhetsbrevet. Anmäl dig här:

Genom att teckna nyhetsbrevet godkänner du Opulens integritetspolicy.

Opulens systermagasin

Magasinet Konkret

Gå tillToppen

Se även

I början av veckan publicerade vi ett minnesord över Dolly Parton. Här reflekterar Jesper Nordström över countrystjärnans karriär och symbolvärde i ett polariserat USA. Dolly Parton, 1970. (Pressbild från RCA. Bildkälla: Wikipedia.)

Dolly Parton – en förenande länk i ett splittrat USA

MUSIK. I början av veckan publicerade vi ett minnesord över
POLITIK. Stellan Lindqvist reflekterar över surrealismen i den amerikanska politiken och exemplifierar med USA:s krigsminister Pete Hegseth.

Noterat: Hegseth ‒ en surrealistisk krigsminister

POLITIK. Stellan Lindqvist reflekterar över surrealismen i den amerikanska politiken