IRANSK FILM. Den iranska filmen There is No Evil i regi av Mohammad Rasoulof är en film i fyra berättelser om moral och dödsstraff. Rasoulof vann Guldbjörnen för bästa film på den nyss avslutade 70:e Berlin Filmfestivalen – ett filmpris på tredje plats efter Hollywoods Oscar och Guldpalmen i Cannes.
Nu, några dagar senare, har iranska myndigheter bestraffat regissören med ett års fängelse. I filmen diskuteras nämligen en vägran att utföra dödsstraff, att göra uppror mot lagen, för att inte gå emot sitt samvete. Regissören var inte på plats i Berlin för att ta emot Guldbjörnen, priset togs i stället emot av hans dotter. Det är inte första gången som en iransk filmregissör vinner Guldbjörnen i Berlin och inte kan ta emot sitt pris.
För fem år sedan, 2015, vann Jafar Panahi Guldbjörnen för sin Taxi Teheran. En film där regissören, utklädd till taxichaufför, kör runt folk i sin gula bil, för tillfället en taxibil, och ger oss ett annat perspektiv på en diktatur. Det fanns närmast en ironisk undertext. Panahi fick inte komma till Berlin, priset togs emot av hans drygt tioåriga systerdotter.
Kina kallar film för “soft power”, men jag uppfattar att det är viktigare än så. Iransk film skulle kunna ses som en ambassadör för ett “annat” Iran, och filmfestivalen i Berlin, som ett forum för yttrandefrihet.
Ingela Brovik
