
KLIMATET. Christian Wåhlander begrundar klimatkrisen och funderar på hur den stora katastrofen ska kunna undvikas.
Allmänhetens medvetande börjar så sakteliga väckas – om att en klimatkatastrof har slagit klorna i planeten. Många tycks tro att det är Greta Thunberg själv som kommit på hur illa allt är ställt, men insikten om växthuseffekt och klimatförändringar var inte ny ens för flera decennier sen. Det är inte sådär jättesvårt att räkna ut att ständig förbränning av organiska material som kol, petroleum och naturgas påverkar kolcykeln, vilket i sin tur påverkar atmosfärens sammansättning.
Andelen koldioxid i luften ökar helt enkelt, så pass mycket att värmen som strålar in från solen fastnar som under ett osynligt lock. Jorden kan bara andas in värme, inte andas ut den igen.
Professorn i biokemi, och tillika författaren av ett antal populärvetenskapliga böcker, Gösta Ehrensvärd, redde ut det hela mycket snyggt redan 1971 i sin bok Före – efter, en diagnos, och det är ändå bara ett enda litet exempel på hur länge det funnits kunskap om hur massindustrialisering påverkar klimatet.
Naturligtvis är det en mycket obehaglig kunskap, vi människor vill ju att allt ska vara bra hela tiden, så då passade det ju finemang att världens största oljebolag, Exxon, startade upp Operation Vilseledande Information – också det på sjuttiotalet – med hjälp av mängder av såväl annonser som allmän och riktad lobbying in i bland annat det välkomnande amerikanska republikanska partiet.
Samtidigt som Exxon internt kände till och erkände de negativa effekterna av sin verksamhet så gick de externt ut i listiga attacker mot forskarvärlden, som i sin tur var eniga om att människans olika verksamheter påverkade klimatet i hög grad – precis som bland andra kemisten Ehrensvärd påpekat.
Exxons beteende påminner inom parentes sagt en hel del om de stora tobaksbolagens kamp för att dölja kopplingen mellan härliga cigaretter och mindre härlig lungcancer. Orsaken var naturligtvis att försäljningssiffrorna skulle kunna påverkas negativt om konsumenterna fick klart för sig att de skulle avlida långt tidigare än beräknat på grund av de nikotinfyllda tobakscylindrarna. Och om man tänker efter; vad är viktigast för ett företag som säljer ruttna produkter? Folkhälsa eller profit? Naturligtvis profit, hur skulle man annars kunna bli rik som ett troll?
Nåväl, åter till artikelns huvudlinje.
Vem lyssnar du helst på? Den som säger att allting är toppen, och att det kommer att fortsätta så dessutom, eller den som säger att det är katastrofalt illa, och att det heller inte går att göra så mycket åt saken?
De flesta lyssnar på den som kommer med information som passar en själv bäst. Om jag själv hatar invandrare och det kommer ett helt parti som mångordigt lägger fram alla nackdelar med invandrare, gärna med påhittade exempel för att förstärka sin tes, ja då blir det partiet mitt favoritparti.
Om jag är ganska nöjd med min livsstil, och den livsstilen bygger på olja och plast, då ligger det nära till hands att föredra Exxons glada budskap framför de där knarriga och trista forskarna som bara håller på att måla fan på väggen hela dagarna.
Den politiska högern (liberaler, konservativa… you name it) har enorma problem med dessa frågor. Å ena sidan vill den verka lite seriös, inte helt i händerna på ett näringsliv som bara tänker på pengar och aktieägare, och så ser den också en möjlighet att tjäna pengar på ”omställningar” som ska leda till ett ”klimatsmart” samhälle.
Å andra sidan vill högern inte alls kännas vid att den osynliga handen som är så översmart har kunnat frambringa något så eländigt som jättelika klimatbekymmer. En sådan insikt skulle ju kunna leda till att den fruktansvärda STATEN skulle börja reglera och fucka upp den härliga FRIHET under vilken näringsliv och kapital verkar.
Därav anser till exempel moderatledaren Kristersson att “vårt största problem är inte klimathotet, utan i stället såna som skrämmer upp vår kära befolkning genom att PRATA om problemen. Dessa personer ska därför brännmärkas som ALARMISTER. När det dock gäller invandring finns ett axiom som säger att MAN KAN ALDRIG LARMA FÖR MYCKET, så där finns med andra ord inga alarmister, endast sakliga sanningssägare som tuggar fradga på twitter – Hanif Bali med flera moderater till exempel – alla ytterst seriösa och som sagt inte alls lagda för hysteri eller alarmism. De ger heller inte alls ett grabbigt och omoget och oansvarigt och barnsligt och på alla sätt oseriöst intryck, utan tvärtom, adderar de endast fakta och klokskap till debatten.”
Nu ska i ärlighetens namn sägas att ovanstående citat från Kristersson var en smula fritt tolkat (nej, exakt så där har Kristersson aldrig uttryckt sig. Reds. anm.), men alla som lyssnat till hans visa ord vet att jag åsyftar andemeningen i hans diverse uttalanden om det ena och det andra.
Var hamnar nu gemene man i all denna smet? Att vintrarna försvann för många år sen, det har nog de flesta märkt i de lite mer sydligt belägna delarna av vårt avlånga land. Det var ganska länge sen man kunde bygga snögubbar mer än två dagar i januari. När jag var barn var det en hel massa snö på vintrarna, men så är det inte längre, som sagt.
Sen har vi ju all information om smältande isar och översvämningar i mängder av världens avkrokar, vi har alla forskningsrapporter, tv-program, samt dessutom vår egen hjärna och dess förmåga att dra slutsatser – även om dessa slutsatser leder till tråkiga sanningar.
Vi har Greta Thunberg, och vi kommer kanske inte undan längre trots allt. Det näsvisa ungskrället står ju där och har rätt! Trots Exxon och Kristersson och deras försök att vrida debatten åt ett håll som passar kapitalet bäst.
Okay, men ingenting är omöjligt, för det har Gunde Svahn sagt, och han var ju en jävel på att åka skidor minsann. Så detta fixar vi! Vi måste börja med nånting, hmmm… vänta nu. Nånting som verkligen ger effekt, och som sänker den globala temperaturen några grader nästan på direkten.
Nu har jag det! Sugrör är av plast, plast är gjort av olja, olja består av gamla djur som pressats ihop under miljontals år under berglager, och djur består till stor del av kol!
Så om vi låter bli att använda plastsugrör i en eller annan cafékedja så är ju problemen i princip borta! Om vi dessutom som privatpersoner använder sugrör av plåt, trä eller läder så blir ju effekten så mycket större!
Matematiken är enkel. Vi plockar bort en miljarddels promille plast ur det globala plastberget, och vips är allt bra igen. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något, som det heter. Skönt va, att det inte var nåt värre?
Visst, stor tur, för nu har vi alla viktigare saker att tänka på nämligen. Julhandeln knackar på dörren, och nyss var det Black Friday som omvandlats till Black Weeks för säkerhets skull, och därefter följde förstås Cyber Monday, för de som hade några ören kvar att slänga ut på smink och datorer. Tur att det är några dagar mellan julklappsinköpen och mellandagsrean också så att man får lite påfyllning på kontot inför alla fynd som bara väntar på en.
Marken skakar av alla bilar, och himlen förmörkas av flygplan, djuren utrotas när vi exploaterar skogar och sjöar och hav och när vårt avfall invaderar naturen, och utanför mitt fönster ser jag fabrikernas skorstenar spy ut rök, för alla dessa prylar måste ju trots allt tillverkas nånstans, och av nånting, och då är det där med att sluta med plastsugrör en sån där fin sak som vi alla kan göra, för ingen kan ju göra allt, men jag kan i alla fall använda sugrör av återvunnet trä.

christian.wahlander@opulens.se



