KONST OCH TEKNIK. Mathias Jansson berättar om hur ny teknik används för att ge betraktaren en fördjupad kontakt med konsthistorien.
[DISPLAY_ULTIMATE_PLUS]
Den holländska konstnären Rembrandt van Rijn är ett bra exempel på hur konsthistorien tagit klivet in i den digitala världen. Mauritshuis museet i Haag har producerat AR-appen Rembrandt Reality där man har återskapat Rembrandts berömda målning Doktor Tulps anatomilektion i 3D. AR (Augmented Reality, eller översatt till svenska- förstärkt verklighet) är den teknik som mobilspel som Pokemon Go och andra appar använder för att till exempel lägga på ett kattansikte på ditt ansikte i mobilkameran. AR lägger helt enkelt på extra lager på verkligheten som du ser i din mobilkamera. Tekniken kan också användas för att placera ut konst i ditt vardagsrum.
Rembrandts målning som skapades 1632 visar hur dr Nicolaes Tulp inför en skara nyfikna åhörare obducerar en kropp och demonstrerar hur en muskel fungerar. När du startar appen, skannar du först av golvet framför dig för att kunna placera ut en portal i rummet. Nu kan du med mobilens kamera förflytta dig in i portalen och in i målningen där du obehindrat kan studera Rembrandts berömda tavla på nära håll från alla vinklar och vrår.
Vill du ha en mer omslutande upplevelse av Rembrandt kan du använda ett par Oculus GO, som är ett VR-headset, och appen Meeting Rembrandt: Master of Reality. Här har man återskapat Rembrandts hus i Amsterdam med hjälp av VR (Virtual Reality). Ditt besök börjar på gatan i dagens Amsterdam, men snart förflyttas du tillbaka till 1600-talet och när du kliver in i byggnaden får du möta Rembrandt i hans ateljé. Upplevelsen är inte så interaktiv, du kan se dig runt i miljöerna genom att vrida huvudet, men upplevelsen följer ett manus där Rembrandt pratar med dig och så småningom tar dig med ut på gården där han visar upp målningen han håller på att färdigställa, som är Nattvakten.
Målningen Nattvakten är förresten på tapeten i år eftersom Rijksmuseum i Amsterdam under 2019 kommer att genomföra en av de största undersökningarna och restaurationerna av tavlan i modern tid. Den här formen av undersökningar brukar ofta ske bakom lyckta dörrar, men museet har istället valt att bjuda in allmänheten till Operation Night Watch där man kan följa hela processen.
Tavlan har placerats i ett glasrum på museet där experterna som arbetar med uppdraget är synliga för alla besökare. Kan du inte besöka museet så streamas delar av arbetet på nätet. Operation Night Watch är ännu ett exempel på hur museerna använder den nya tekniken för att nå ut till publiken med sina samlingar och bli mer transparenta i sin verksamhet.
Rembrandts konstnärskap har också använts för att utforska kombinationen av AI (Artificiell Intelligens) och konst. I projektet The Next Rembrandt lät man en AI studera Rembrandts porträttkonst genom teknik från ansiktsigenkänning och sedan skapa en helt ny målning. AI:n kom fram till att det nya porträttet skulle föreställa en vit man med ansiktsbehåring, mellan 30 och 40 år gammal, med svarta kläder, vit krage och hatt, som tittade åt höger. När bilden var skapad använde man sig sedan av en 3D-skrivare för att skriva ut tavlan lager efter lager för att efterlikna Rembrandts penseldrag.
Även konstmuseet Louvren har hoppat på VR-tåget i samband med firandet av 500-årsminnet av Leonardo da Vincis död. Under hösten-vinterns stora utställning om Leonardo da Vinci presenterar man VR-verket Mona Lisa: Beyond the Glass där betraktaren får följa med in på Louvren och i en virtuell värld bättre lära känna Leonardo da Vincis mest berömda målning: Mona Lisa.
VR-verket är gjort av företaget HTC-Vive, som är en av de stora aktörerna som utvecklar VR-headset för den kommersiella marknaden. Problemet är, som när det gäller mycket av dagens teknik, att varje företag utvecklar sin egen programvara och sitt eget operativsystem så att verket inte fungerar på andra enheter. Du måste använda HTC-Vives VR-headset för att kunna uppleva Mona Lisa: Beyond the Glass. Den fungerar inte på andra enheter eller i din smartphone, vilket begränsar allmänhetens tillgång till upplevelsen.
Ett sista exempel på hur konsthistorien blir digital är appen Google Art and Culture där Google har skapat AR-utställningen Meet Vermeer. Google har digitaliserat Vermeers alla målningar. Det rör sig om 36 målningar från 18 olika museer i 7 olika länder. Flicka med pärlörhänge och Musiklektionen är två exempel på konstverk som du kan titta på hemma i ditt vardagsrum. Du öppnar upp appen och placerar sedan ut en miniatyr av hela utställningslokalen på ditt vardagsrumsgolv och sedan kan du med hjälp av mobilens kamera vandra omkring i utställningen. Närmare än så lär du inte komma konsthistorien idag.
info@opulens.se
