TANKEVIRUS. “Hans text är fortfarande en intressant blandning av filosofisk spekulation kring virusbegreppet och ett slags manual för hur en påverkansoperation kan genomföras.” William Burroughs snart 50 år gamla essä Electronic Revolution är fortfarande aktuell menar Clemens Altgård.
[DISPLAY_ULTIMATE_PLUS]
Uttrycket ”den elektroniska revolutionen” är inget nytt påfund, men när William Burroughs skrev sin essä med namnet Electronic Revolution för snart 50 år sedan var innebörden något annorlunda. Det var mer politiskt laddat och ordet revolution måste sättas i samband med de händelser som ägde rum 1968. Ändå var William Burroughs inte någon vänsterintellektuell i gängse mening, och definitivt inte mätt med europeiska mått.
Hans text är fortfarande en intressant blandning av filosofisk spekulation kring virusbegreppet och ett slags manual för hur en påverkansoperation kan genomföras.
Burroughs redogör bland annat för hur cut up-tekniken kan användas för att manipulera ljud- och filminspelningar. Han föreställer sig effekterna av kampanjer som genomförs i stor skala för att påverka den allmänna opinionen men också för att direkt utlösa kravaller och upplopp. Det är en extremt radikal text i den bemärkelsen att Burroughs kallhamrat går igenom olika tekniska metoder för att påverka människors mentala tillstånd.
Det hör till saken att Burroughs inte bara studerade litteratur och de senaste naturvetenskapliga forskningsrönen utan också hyste ett starkt intresse för religiösa kontrollsystem. Detta var något som ledde honom till ingående studier av gamla system som egyptiernas och mayaindianernas, men han studerade också scientologernas verksamhet inifrån. Han är påfallande negativ till Hubbards lära, men tycks ha fascinerats av scientologernas avancerade metoder för hjärntvätt och programmering av medlemmarnas handlande.
Burroughs teorier om informationskriget inspirerade i sin tur flertalet av de artister som tillsammans utgjorde vad som på 80-talet fick namnet Industrial Culture och där artister som Psychic TV och SPK praktiserade cut up-tekniken i andra medier än litteraturen.
Burroughs fick aldrig uppleva millennieskiftet men en tillämpning av hans idéer skulle numera kunna ske med en lätthet som nog ingen kunde föreställa sig på 60- eller 70-talet. De ”tankevirus” som Burroughs föreställde sig att man skulle kunna framställa kan enklast sägas vara ett slags sammansatta multimediala element som genom spridning påverkar verkligheten i en viss riktning.
Mycket av nutidens reklam har som bekant ”viruskaraktär”, det vill säga innehållet kan tyckas ovidkommande i sammanhanget men har egenskaper som gör att det dels sätter sig i medvetandet, och stannar där, dels sprids till andra. Utan att man är riktigt medveten om det fastnar också produktnamnet och så handlar man utifrån denna relativt enkla programmering när man står inför utbudet i varuhuset. Det kanske verkar löjligt och förenklat att beskriva det så. Men är det ärligt talat inte så det ofta fungerar? Så länge det handlar om valet av tandkräm är det harmlöst nog, men sker samma sak i politiska syften börjar det bli farligt…
Virusanalogin är med andra ord en mycket användbar utgångspunkt för resonemang kring massmedial påverkan, desinformationskampanjer och informationsspridning. Burroughs menade till och med att språket i sig var att betrakta som ett virus. Kanske kan det antagandet ses som ett exempel på hans mer spekulativa sida, men tanken är intressant.
Visst märker man att Burroughs Electronic Revolution skrevs i en annan tid när IT var namnet på en amerikansk hippietidskrift och snarare betydde ”det” än informationsteknologi, men den är fortfarande aktuell.
clemens.altgard@opulens.se
